Två recensioner, sådär på en höft

Tim Powers Three days to never är inte så bra. Trots massa spännande ingredienser — tidresor, hemliga agenter, telepati, Charlie Chaplin, spöken — blir det bara trist. Powers försöker för mycket.

Patricia A McKillips The forgotten beasts of eld är däremot lysande. Den är raka motsatsen till Three days to never. En enkel historia som är så fantastisk som det kan bli.

Just nu läser jag …

… Tim Powers, Three days to never. Har kommit en tredjedel in i boken och den känns märkligt oengagerande. Detta trots att den innehåller israeliska psi-agenter, Einstein, spöken i tv-apparater, Charlie Chaplin, telepatiska barn och en blind kvinna som ser ut som Audrey Hepburn. Hoppas att den tar sig.

The year’s best fantasy and horror, sixth annual edition. Massor med noveller skrivna 1992 (eller om det var 1991). Än så länge inga höjdare, men jag tar det ganska långsamt.

… Måns Broman mfl, Österhavets otämjda riken. För att vara en kampanjmodul om hav och sjöfart handlar väldigt mycket av innehållet om saker som ligger på landbacken. Ändå är boken helt lysande än så länge.

Vad läser du just nu?