Läsrapport 2016

I år läste jag 43 böcker. Det är ju aslite ju! Jag är besviken på mig själv. Jämfört med tidigare år ser det ut så här:

booksperyear2016

Den enda förklaring jag kan ge är att jag under 2016 haft alldeles för mycket att göra: flytt, renovering, bröllop, nytt jobb, Hearthstone och så vidare. Fullt upp!

Glädjande nog har andelen kvinnliga författare aldrig varit högre, även om den fortfarande bara landar på 27,9%. Så här ser utvecklingen ut över tid:

gender2007-2016

Detta förundrar mig. Hur svårt ska det vara att läsa kvinnliga författare? Fattar inte. I år har jag ändå aktivt tänkt på att läsa fler kvinnor, men ändå blir det bara en knapp tredjedel.

Tack för er uppmärksamhet, och gott nytt år!

 

Läst 2015, årsredovisning

I år läste jag 113 titlar. Så mycket har jag inte läst sedan 2007, då jag började logga mitt läsande. Faktum är att min konsumtion av böcker har varierat något djävulskt de senaste åren. Kolla här bara:

booksperyear

Som ni kanske anar hände något 2010, och trogna läsare kanske mins att det var då mina föräldrar blev sjuka. I början av 2011 dog sedan min pappa, och mamma klängde sig kvar i livet tills november 2014. Det är märkligt betryggande att så här tydligt se att jag haft ett par år då jag inte mått så bra.

Man skulle kanske kunna säga att jag är tillbaka på banan nu, men vissa saker tycks aldrig förändras. Det här sorgliga diagrammet, till exempel:

mankvinna

Tårtan visar hur många av de 113 titlarna jag läste i år som har manliga respektive kvinnliga författare. Tragiskt. Det är förvisso bättre än 2009 och 2010, då siffran var 5 respektive 12 procent, men ändå inte försvarbart.

Fördelningen över genrer tycks också vara en konstant:

genrer

Så länge jag har mätt, har min konsumtion bestått till 45-50 procent av seriealbum. Det enda som brukar hålla tillbaka serieläsningen är priset, men i år var året då jag upptäckte Scribd så nu finns inga spärrar längre (möjligtvis undantaget Scribds utbud).

Tack för er uppmärksamhet. Vi ses igen nästa år!

Läst 2010

Följande läste jag mellan den 30 september och 31 december 2010:

21 böcker. Totalt 2010: 93 böcker.

Lite statistik om dessa 93 böcker

  • Kvinnliga författare: 12 procent
  • Serier: 37 procent
  • Böcker skrivna av någon som inte är en vit man från Nordamerika eller Storbritannien: 40 procent
  • Rollspel: 10 procent
  • Fantasy: 45 procent

Gott nytt läsår.

Året som gått på Piruett.se

Nytt år, nya bud. Men först lite tillbakablickande och navelskådande.

År 2010 ökade antalet unika besökare på Piruett med 97,47 procent. Den explosionsartade ökningen under 2009 (1056,34 procent jfm 2008) har alltså planat ut en del, men jag känner mig ändå ganska nöjd med att trafiken fördubblats.

Mest läst 2010

  1. Sinkadusmåndag
  2. Designfetisch: Svenska rollformulär
  3. Topp 10: De gubbigaste svenska rollspelsomslagen
  4. De 10 coolaste monstren i den svenska rollspelshistorien
  5. De 10 fulaste fantasyförfattarna
  6. Ett sorts rollspelsindex
  7. Såga min CV
  8. De 10 mest galna svenska rollspelsomslagen
  9. Världens nio snyggaste rollformulär (och ett fult)
  10. Ännu mer om män och kvinnor i svenska rollspel

Mest kommenterat 2010

  1. Ännu mer om män och kvinnor i svenska rollspel
  2. Nybörjarrollspel
  3. Fantasy är en ideologiskt vedervärdig genre
  4. Designfetisch: Svenska rollformulär
  5. Rädda rollspelen
  6. Drakar och demoner, men var är brudarna?
  7. Rollspelshobbyn behöver en kreativ revolution
  8. Jag rekommenderar ingen att lägga pengar på Drakar och Demoner Online
  9. Fenix nr 4 2010
  10. Första intrycket av Trakorien-rollspelet

Bästa trafikkällorna 2010

  1. rollspel.nu
  2. jarnringen.se
  3. forum.sverok.se
  4. hittepou.blogspot.com
  5. medusagames.blogspot.com
  6. drommarnasberg.wordpress.com
  7. forum.riotminds.se
  8. arinasbibliotek.blogspot.com
  9. erik-granstrom.blogspot.com
  10. forum.jarnringen.se

(Hänvisningar från google, facebook, bing etc ej medräknade.)

Vanligaste google-sökord 2010

  1. mordet på loberga herrgård
  2. ondvinter
  3. sinkadus måndag / sinkadusmåndag
  4. zonernas zoologi
  5. koboldgenerationen
  6. drakar demoner golvplaner
  7. gunilla johansson rollspel
  8. undergångens arvtagare
  9. sagan om ringen rollspelet
  10. piruett döda skogen

(Ej medräknat olika varianter av ”piruett.se”.)

Kommentar: ”Loberga Herrgård” är ett äventyr till Mutant som publicerades i Sinkadus nr 14 (1988). Det handlar mycket riktigt om ett mord. Att detta äventyr fortfarande skapar så mycket intresse förvånar mig verkligen. När jag tittar nämare på besöksstatistiken så blir ännu konstigare. Sökningarna på ”morder på loberga herrgård” gjordes under perioden slutet av mars till början av augusti. Varken innan eller efter har det gjorts några sökningar, med undantag av en enda den 25:e februari.

Vad hände under mars–augusti för att skapa sådant intresse för ett 22 år gammalt Mutant-äventyr?

Google Trender om svenska rollspel

http://www.gmodules.com/ig/ifr?url=http%3A%2F%2Fwww.google.com%2Fig%2Fmodules%2Fgoogle_insightsforsearch_interestovertime_searchterms.xml&up__property=empty&up__search_terms=riotminds%7Cj%C3%A4rnringen%7Cneogames%7Csaga+games%7Cwizards+of+the+coast&up__location=SE&up__category=0&up__time_range=12-m&up__compare_to_category=false&synd=open&w=600&h=350&lang=sv&title=Google+Trender&border=%23ffffff%7C3px%2C1px+solid+%23999999&output=js

Järnringen: I allmänhet starkast, men förbisprungen av Riotminds alldeles nyss.
Riotminds: Har fått en boost den senaste månaden
NeoGames: Överlag väldigt stabil, men vad hände i oktober?
Saga Games: Populärare på sistone. Innan april var det dock så få sökningar att data saknas.
Wizards (som referens): Mindre poppis än jag trott.

Populärast på piruett 2010

Första halvåret av 2010 har passerat. Här är de tio mest besökta artiklarna och sidorna på piruett.se 1 januari – 30 juni.

  1. Sinkadusmåndag
  2. Topp 10: De gubbigaste svenska rollspelsomslagen
  3. Ett sorts rollspelsindex
  4. De tio fulaste fantasyförfattarna
  5. De 10 coolaste monstren i den svenska rollspelshistorien
  6. Såga min CV
  7. Ännu mer om män och kvinnor i svenska rollspel
  8. De 10 mest galna svenska rollspelsomslagen
  9. Rollspelshobbyn behöver en kreativ revolution
  10. Fantasy är en ideologiskt vedervärdig genre

Vad handlar The Wheel of Time om, egentligen?

De flesta av er har säkert hört talats om Roberts Jordans galet omfattande fantasyserie The wheel of time.

Problemet med Jordan var att han utgav sig för att skriva en episk story om kampen mot ont och gott, medan böcker egentligen tycktes handla om något annat.

För att klargöra vad WoT egentligen handlar om så har jag gjort ett litet oventenskapligt experiment. Jag tog den mest jordaneska av alla böckerna i serien, The fires of heaven, och gjorde några helt godtyckliga räkneövningar. Baserat på ordförekomsten handar The wheel of time om detta:

Där ser ni. WoT handlar om hår.

A song ice and fire – ordagrant

George RR Martins A song of ice and fire är förbannat bra, men ibland känns det som om han använder samma uttryck om och om igen. Jag gjorde ett litet stickprovstest på en del ord jag hakat upp mig på.

”Fuck”

När bloggen mightygodking.com döpte om A game of thrones till ”Knights who say fuck” så var det ganska nära målet. Folk svär som bortsbindare i Martins böcker. Men hur många gånger skrivs ordet ”fuck” egentligen?

”A man grown”

När pojkar blir vuxna, så blir de ”a man grown” enligt GRRM. Det kan användas så här, till exempel:

”Robert is only a sick little boy, she thought, Lord Nestor is a man grown, stern and suspicious.” (A feast for crows)

Detta är ett uttryck som jag alltid irriterat mig på. Därför förvånade det mig att det inte förekom fler gånger än så här:

”To be sure”

Alla säger ”to be sure”, hela tiden. Det verkar vara den westerosiska versionen av ”förvisso”  och används bland annat så här:

“This morning the Wisdom Munciter told me that we had seven thousand eight hundred and forty. That count includes four thousand jars from King Aerys’s day, to be sure.” (A clash of kings)

“That would boil them, to be sure. Oh, to be sure. Now, what do you want to say?” (A game of thrones)

“All for the greater glory of our Drowned God, to be sure.” (A feast for crows)

Hur ofta säger folk ”to be sure”? Läs och begrunda:

Karaktärerna var tydligen väldigt ”förvissade” i A storm of swords.

Könsorganen

Sex och svordomar är en viktig ingrediens i A song of ice and fire. Hur står det då till med de olika könsorganen?

Kukar framför fittor är Martins melodi.

Prostituerade

Kvinnosynen i Westeros är inte alltid på topp. Männen har en tendens att kalla kvinnor för både det ena och det andra. ”Wench” är kanske det vanligaste tillmälet (eller i alla fall det jag uppmärksammande oftast).

Martins kanske mest intressanta karaktär, det politiska geniet Tyrion, har dessutom en vana att besöka prostituerade. Han och typ alla andra män i serien. Därför tycks böckerna krylla av ”whores”.

Skåda:

När det gäller svordomar tycks Martin i allmänhet ha blivit grövre i senare böcker. Kanske hölls han tillbaka av redaktören i början? Vem vet.

Taggmoln!

Ett annat sätt att läsa böcker är att göra taggmoln av dem. (Tack TagCrowd.) De oftast förekommande orden blir då väldigt tydliga att identifiera. Kolla själva.

A game of thrones

A clash of kings

A storm of swords

A feast for crows

Böckerna ser ut att handla om män – adelsmän, riddare och kungar – som tittar mycket på sina fäder. Först i bok nummer fyra gör damerna entré på riktigt.

Meningslös statistik om The wheel of time

Det händer väldigt sällan att man undrar hur många sidor per dag av handling man får i Robert Jordans The wheel of time-böcker.  Därför kände jag att det var lika bra att göra ett diagram. Så här är nämligen läget; så här många sidor per dag av handling får man i de olika böckerna.

Bruka denna kunskap med försiktighet.

Klicka för större.

EDIT: Är man mer intresserad av dagar/sida, så ser kurvan ut så här:

Klicka för större.

Ännu mer om män och kvinnor i svenska rollspel

Inspirerad av diskussionerna till mitt inlägg om könsfördelningen i Drakar och demoner satte jag mig och började räkna på lite fler svenska rollspel. Jag har använt samma kriterier för vad jag räknar som spelledarperson. Här följer resultatet.

Mutant, Mutant 2 och Efter Ragnarök (Äventyrsspel)

Följande siffror grundar sig på alla produkter till klassiska Mutant som Äventyrsspel gav ut på 80-talet. Könsfördelningen bland spelledarpersonerna ser ut så här:

  • Män: 92
  • Kvinnor: 22
  • Robotar: 1

Procentuellt snackar vi om 19,3% kvinnor.

Robotarna utgör mindre än en procent, därför har jag inte med dem i diagrammet. Tårtbiten är ändå för liten för att synas.

Mutant 2089 (Äventyrsspel)

Även här baserar sig statistiken på alla produkter utgivna till Mutant 2089. (Ja jag är en samlande tönt.)

  • Män: 85
  • Kvinnor: 24
  • Robotar: 7

Utan robotar: 22% kvinnor.

Mutant: Undergångens arvtagare (Järnringen)

Hur står sig då den moderna inkarnationen av Mutant mot sina föregångare? Jag har haft tillgång till följande böcker:

  • Kalabaliken i Karle
  • Göborg
  • Hindenbug min älskade
  • Österhavets otämjda riken
  • Ulvriket: Det eviga kriget
  • Regelbok (rev)
  • Ulvriket: Den längsta marschen.
  • Zooneras zoologi

I de böckerna ser könsfördelningen ut så här:

  • Män: 293
  • Kvinnor: 62
  • Robotar: 15

Utan robotar: 17,7 % kvinnor.

Som ni kan se så är faktiskt andelen kvinnor lägre i Undergångens arvtagare än i Äventyrsspels versioner av rollspelet. Inte jättemycket, men ändå. Samtidigt så finns det fler kvinnor varje version av Mutant än i Drakar och demoner.

Vad beror det på?

En förklaring kan vara att det är lättare att ”tänka in” kvinnor i spelmiljön när den är, i någon mening, modern. Man är ju ändå mer bekant med hur könsrollerna ser ut i ett sådant samhälle, än i någon sorts fantasivärld. Det kan även handla om en medveten strategi från spelförlagen att skriva in fler kvinnor i spelen. Kanske är det slumpen.

Flera av äventyren till Mutant 2089 skrev dessutom av Gunilla Jonsson, och i dessa ser man en högre grad av kvinnliga slp. Inte jättemycket högre, men i runda slängar 30%.

Okej, Mutant har fler kvinnor är DoD. Men det är ändå förbannat många fler män. Inte i någon bok finns det ens i närheten av lika många kvinnor som män. Att det inte fanns fler damer i Järnringens produkter förvånar mig – de har alltid slagit mig som ett tämligen genomtänkt förlag. Men det är uppenbart att rollspelssverige har en bra bit kvar att vandra.

Det kan kanske vara värt att nämna att fler kvinnliga slp inte är ett självändamål. Bristen tyder dock på ett systemfel. Män blir liksom default-könet för spelledarpersoner där könet egentligen inte är viktigt. Rövare, tjuvgäng, lönnmördare, orchbanditer, värdshusvärdar, tipsare, soldater … alla blir de män trots att de lika gärna kunnat vara kvinnor. Ofta i spelvärldar där könen sägs vara helt jämställda.

Visst, historisk var det säkert ovanligt med kvinnor som försörjde sig som stråtrövare och legoknektar men 1) inget av de spel jag snackar om utspelar sig ens i närheten av en historisk miljö, och 2) i regelböckerna står det uttryckligen att det inte finns någon egentlig skillnad mellan män och kvinnor i spelvärlden.

Således måste det stora gapet bero på något annat.

Nog måste det gå att skriva äventyr där kvinnor naturligt har viktiga roller, där de naturligt är mer intressant beskrivna än ”en listig brunett med ögon man drunknar i”?

Se det som en utmaning, alla ni rollspelskonstruktörer där ute. Varje gång ni skapar en spelledarperson eller konstruerar en scen, fundera ett ögonblick. Måste rymdpiraternas kapten vara en man? Måste orcherna ledas av Krashnuk, och inte av Krashnukina? Kan inte de muterade rebellrubittarna lika gärna vara honor?

För hur ofta är egentligen en slps kön viktigt för äventyret?