De 5 mest tragiskt oanvända rollspelsmiljöerna

Ärligt talat, vem orkar i dessa dagar spela ett gäng omaka äventyrare på jakt efter guld i en stereotyp fantasyvärld? De flesta rollspelskampanjer är så lika att knappt deras spelledare kan skilja dem åt. Varför är det så? Det finns ju så många olika världar och miljöer som knappt används alls, någonsin. Trist.

Här är de fem mest tragiskt underutnyttjade rollspelsvärldarna, ever:

5. Stenåldern

Homo sapiens sprider sig från Afrika ut i Europa, neandertalare och homo erectus är på tillbakagång och cro magnon gör en cameo i världens historia. Vilda förhistoriska djur, oändlig vildmark, konflikter mellan stammar och folkslag, vapen av flinta. Eld! Åska! Saker som ryter i mörkret. Det finns så mycket friktion och spänning här att det inte finns någon hejd. Det går att spela allt från laid back byliv, till mammutjakt, till vildmarksutforskning.

4. Kalevala

Finsk folkesagefantasy helt enkel. Kalevala är som isländska sagor på acid: gudalika varelser strider och älskar, hämnas och besvärjar, reser till dödsriket, sjunger ner stjärnorna och bygger instrument av döda fiskar. Folk har namn som Väinämöinen, Lemminkäinen och Ilmarinen. Tänk er Nobilis fast i ett Finland-som-aldrig-fanns.

3. Internet

Inte något jäkla 80-talscyberspace. Internet som det ser ut här och nu. Jag vet egentligen inte vad jag menar med detta. Kanske spelar man olika sorters virus som försöker ödelägga folks mailkonton? Eller så spelar man någon som spelar WoW. Kanske tar man sig an olika roller via Twitter. Jag vet inte. Men detta är en väldigt outnyttjad kampanjvärld.

2. Internatskolor

En mängd mycket framgångsrika berättelser har utspelat sig på internatskolor: Harry Potter, X-men, David Copperfield, The name of the wind, Döda poeters sällskap och den odödliga Agent Cody Banks 2: Destination London. Internatskolan är på många sätt den ultimata miljön för intriger och rävspel. Inte nog med de konflikter och kotterier som uppstår av sig själva när du stänger in massa (för)pubertala människor i samma byggnad, slänger man in konstiga lärare, elever med hemligheter och föräldrar med mörka agendor … ja då är det bara att välja och vraka blad äventyren.

1. Sjukhus

Det spelar egentligen ingen roll var, när eller vilken typ av sjukhus det rör sig om. Tv-serier som Cityakuten, M.A.S.H., House, Grey’s anatomy och Scrubs visar att vårdmiljöer har nästan oändlig potential för konflikter av de mest skiftande slag. Med lite fantasi kan man få in nästan vilken typ av intrig som helst – från passionerade kärleksdramer och skoningslös maktkamp till humoristiska brottsmysterier och mystiska övernaturligheter. Vill man krydda till miljön lite kan man placera sjukhuset i en krigszon, på ett plantage i amerikanska södern år 1674, på en främmande planet, på en flygplats eller i Minas Tirith under Ringens krig. Det kan inte bli fel.

Bubblare

Harlequin-kärlek, Europaparlamentet, 1950-talets Skåne, backpacker-liv, kungahuset, vandrarhem, Ghana c:a år 1000 eKr.

Frisk

Det är skönt att vara frisk. Efter en vecka med feber och förkylning är det bara att konstatera att det inte går tillräckligt med bra saker på tv för att göra sjukdom till en behaglig upplevelse.

En dag när jag låg och svävade mellan lakanen så blev jag lite orolig och tog mig in till närakuten på Jakobsbergs sjukhus. 2 timmars väntetid med bara två år gamla ”Amelia” att läsa. Leda, tristess och ågest. Det enda positiva var väl att det fanns en massa gråtande barn i väntrummet också.

I övrigt har Sofi Fahrman fällts av Granskningsnämnden. Det är lite roligt på ett oj-så-det-kan-gå-även-på-kanaler-ingen-tittar-på sätt.