Advanced Bloggery, eller, vad är dealen med Apocalypse World?

Det där Apocalypse World alltså, är det så bra som alla säger? Läste ut regelboken häromdagen och jag är kluven. Trots att settingen känns igen och språket är vedervärdigt så blir jag märkligt sugen på att spela. Det verkar roligt.

Men herre gud, språket! Seriöst? D. Vincent Baker tar i så han spricker, men ändå blir hans försök till en cool-och-avslappnad-men-edgy stil bara tragisk. Den funkar inte. Visst vänjer man sig efter ett tag men å andra sidan så vänjer man sig med allt tillslut.

Somebody’s sure to ask.
The apocalypse happened about 50 years ago. The oldest people still around have childhood memories of it. Nobody knows what really happened or why, though. Maybe nobody ever knew.
“Hey Vincent, it says here ‘the world’s psychic maelstrom’ — what’s that?”
I dunno, what’s it sound like it is? It’s everywhere, just out of your perception, and if you open your brain up to it you can learn things from it. It from you, too. If you know how, you can reach out into it to make things happen. It caused the apocalypse, or else the apocalypse caused it, nobody knows.

Jag menar … orka. Men spelet verkar vara bra ändå. Folk lirar det som fan, eller snackar i alla fall om det som fan. Jag är också sugen på att lira. Bara jag slipper läsa regelboken igen.

Vad säger ni som har spelat AW? Hur bra är det? Varför? Vad beror hypen på? Berätta för mig, snälla!

(För övrigt gillar jag spelledarråden i Apocalypse World. Mycket bra. Speciellt ”Be a fan of the player’s characters” – den meningen sammanfattar så mycket av allt jag grubblat på om spelledande under åren.)

Konstiga koncept

Eskapisten har intervjuat Ben Lehman. Det är mycket yada yada, men även en hel del intressant. Jag fastnade speciellt för en sak i slutet:

Min vän Calder arbetar dessutom på sitt första spel, ett rollspel om Irlands komplicerade historia, som jag är mycket intresserad av.

Intressant formulering. Alltså, inte ”ett historiskt rollspel på Irland” utan ett rollspel om ”Irlands historia”. Om det nu inte bara är en svajig översättning, så låter det ganska… nytt.

För övrigt tror jag Benny underskattar oss svenskars fascination för amerikansk kultur när han skriver:

Om en månad eller så släpper vi The Drifter’s Escape, en antalogi och ett spel av mig och min bror. Det är ett väldigt amerikanskt spel, så jag är inte säker på om dina läsare skulle vara intresserade av det. Det utgår från den amerikanske arketypen om den rotlösa vandraren, inte bara som han framställs i det riktiga livet utan också i blues, folk och countrymusik, historia och generellt i amerikansk mytologi.

(Via A Game of You)