Fable II verkar bli ytterligare ett av alla de spel som jag inte kommer att spela färdigt. Det är roligt, visst, och snyggt och har en intressant story — men sabbar allt genom sitt emote-system. Det funkar som så att du påverkar vad folk tycker om dig genom att gå fram till dem och … spela död, prutta, visa fingret, dansa, hålla upp dina troféer och så vidare. Om du pruttar tycker folk du är äcklig (eller rolig), om du dansar kan folk bli kära i dig … och så fortsätter det.

Ett intressant system för att påverka sin omvärld. Om man bortser från två saker som inte går att bortse ifrån. Dels att allt pruttande och spexande dödar all tillstymmelse av seriositet i spelet. Det blir bara larv av hela köret. Dels att huvudpersonen borde bli ihjälslagen av folk som tycker att han är ett irriterande psycho. För om man går runt och luftjuckar hela dagarna så är man uppenbart någon form av galning som borde avlivas av ren barmhärtighet.

Förbannat tråkigt, för spelet är schysst i övrigt. Men jag kan inte ta det på allvar, kan inte acceptera att världens största hjälte ägnar sin fritid åt att bete sig som en femåring på gator och torg.

Nu sätter jag mitt fantasytvspelshopp till Dragon Age och försöker få tiden att gå med Fallout 3.