Läsrapport 2016

I år läste jag 43 böcker. Det är ju aslite ju! Jag är besviken på mig själv. Jämfört med tidigare år ser det ut så här:

booksperyear2016

Den enda förklaring jag kan ge är att jag under 2016 haft alldeles för mycket att göra: flytt, renovering, bröllop, nytt jobb, Hearthstone och så vidare. Fullt upp!

Glädjande nog har andelen kvinnliga författare aldrig varit högre, även om den fortfarande bara landar på 27,9%. Så här ser utvecklingen ut över tid:

gender2007-2016

Detta förundrar mig. Hur svårt ska det vara att läsa kvinnliga författare? Fattar inte. I år har jag ändå aktivt tänkt på att läsa fler kvinnor, men ändå blir det bara en knapp tredjedel.

Tack för er uppmärksamhet, och gott nytt år!

 

Självhat och seriemördare

Vänner!

Min podcast LÄS HÅRT! har kickat igång sin andra säsong. Vi snackar alltså om podden där Johan Wanloo och jag läser intressanta* böcker och snackar om dem.

I det senaste avsnittet avhandlar vi Adam Cesares The Con Season – en självpublicerad slasherskröna där författaren (enligt min tolkning) gör upp med sitt hat mot fandom och conkultur.

Lyssna och säg vad ni tycker!

*Till exempel böcker om enmansarméer, parallella dimensioner, renegade cops, tidsresor, brittiska gentlemän som löser brott, halvdemoner, lastbilschaufförer eller alver som åker sportbil.

Blondiner i bikini som kör sportbil och pratar om regummering

I min podd LÄS HÅRT! pratar Johan Wanloo och jag om böcker som det, så att säga, inte pratas om så mycket annars.

Senast ut är Björkhem & Björkhems Diamantdäcket, en roman som gavs ut 1979 av en bilverkstad.

Ja, en bok som inte bara vill berätta en spännande historia, utan även få uttråkade lastbilschaufförer att regummera sin däck med vakuum vulk-metoden. Eller något, jag vet ingenting om däck.

Vi snackar helt enkelt om en fantastisk bok!

Podden finns här, på iTunes och på alla övriga ställen man hittar poddar. Eller så klickar du bara på play högst upp på sidan.

Åsikter? Kom till Facebook!

Jag blir inte mulad lika ofta längre

12179213_10153286493733721_280956617_n
Jag, någon gång runt 1990 eller kanske något tidigare.

Jag har alltid läst fantasy och spelat rollspel. Så känns det i alla fall, även om jag rimligen inte började direkt vid födseln.

Tyvärr dröjde det väldigt länge innan jag var öppen med mina intressen, för om jag lärde mig något i grundskolan så var det att allt man säger och gör kan användas emot en.

Att gilla drakar och alver var i högstadiet 1991 någonting man blev mobbad för. Tack och lov gick det aldrig så långt för mig (även om jag i efterhand börjat undra om jag bara var för självupptagen för att inse att folk var taskiga mot mig) men att läsa en Eddingsbok på rasten var inte ens något jag övervägde. Det räckte att nämna fantasy för att bli mulad av de tuffa killarna på rasten.

I dag lanserar Aftonbladet en ny podd där Sandra Wejbro, Markus Larsson och jag medverkar. Podden heter ”Tronspelet” och handlar om ”Game of thrones”. Varje måndag under hela säsong 6 diskuterar vi det senaste avsnittet – spekulerar, analyserar och grälar om drakar, white walkers och folk med svärd.

Jätteskoj så klart, men samtidigt är det bara att konstatera att, herregud vad världen har förändrats. Fantasy har blivit mainstream.

Om jag skulle berätta för mitt 14-åriga jag att ”Det är typ som att du går till skolan och så vill alla snygga tjejer veta vad du tycker om drakar”, så skulle han titta upp från sin Dave Duncan, säga ”Och?” och fortsätta läsa.

Minirecension: Enkel biljett till nattens ände

Johan Frick, “Enkel biljett till nattens ände”
NOVELLSAMLING. Svensk sci-fi med fransk touch. Välskriven och originell. Har man det minsta intresse för sci-fi ska man läsa den här boken. Det tog ett tag innan jag fattade att det inte var en roman jag hade i handen, men tack och lov var novellerna sammanlänkade. (Trogna piruettläsare är bekanta med min aversion mot novellsamlingar.)

”To solve the crime of the century, she’ll have to go back in time…”

Grattis! Ett nytt avsnitt av LÄS HÅRT – den bästa podden om litteratur du någonsin kommer att få uppleva – har landat. Den här gången snackar vi om en ytterst märklig tidsresehistoria, nämligen The rich and the dead av Liv Spector.

Podden finns här, på iTunes och på alla övriga ställen man hittar poddar. Eller så klickar du bara på play högst upp på sidan.

Åsikter? Kom till Facebook!

 

Saker jag tagit del av under mars månad

”Johannes Finnlaugsson löser Palmemordet”
STAND UP. Jag såg komikern Johannes Finnlaugssons show om Palmemordet när han uppträdde på Stabil i Stockholm för något år sedan, och nu finns hela härligheten online. Jag garvade. Länk.

Brandon Sanderson, ”The bands of mourning”
ROMAN. Sandersons senaste Mistborn-bok är också hans bästa, i alla fall av dem i den senaste batchen. Genren har utvecklats från den första trilogins rena fantasy till… tja, superhjältecowboys i en industrialiserad fantasyvärld. Typ. Love it!

Brandon Sanderson, ”Mistborn: Secret history”
LÅNGNOVELL. En berättelse som löper parallellt med den ursprungliga Mistborn-trilogin och innehåller rejäla spoliers för typ alla Sandersons Cosmere-böcker. Endast för riktiga, riktiga fans; sådana där fans som läser om böckerna och letar efter ledtrådar.

För mig kändes den lite överkurs, trots att jag är ett ganska stort fan. Sandersons universum är numera så stort och komplext att det är svårt att sätta sig in i det även om man anstränger sig. Det händer att jag sitter och plöjer forumtrådar om böcker jag just läst, utan att fatta ett jota.

Märkligt nog är varje enskild roman fortfarande hur bra som helst, och kräver i princip ingen förkunskap om universat i stort. Det är först när man börjar gräva i banden som förenar alla böckerna som man behöver avsätta ungefär samma mängd tid som om man blivit antagen till en doktorandutbildning.

Brandon Sanderson, ”Calamity”
ROMAN. Sista delen i Reckoners-trilogin som började med ”Steelheart”, om en värld där en massa personer plötsligt får superkrafter. Problemet? Alla blir superskurkar. ”Calamity” fortsätter i samma stil som sina föregångare: snabbt berättad action med glimten i ögat. Det är rolig läsning, men inte inte mycket mer. Dock tillräckligt roligt för att jag skulle läsa hela trilogin, tydligen.

Liv Spector, ”The rich and the dead”
ROMAN. Mer info om denna i nästa avsnitt av LÄS HÅRT! (Ute 1/4.)

”Retro city rampage DX”
SPEL. Ibland tror jag att jag gillar retro, pixliga, spel. Det gör jag inte. RCRDX till iOS är så tillgjort och konstlat; ett spel som ska återskapa någon sorts 80/90-talskänsla, men jag skulle bli oerhört förvånad om någon inblandad i utvecklingen är född tidigare än 95.

”Monument valley”
SPEL. Skitsnyggt pusselspel till iOS. Vann en massa priser 2014, typ. Tyvärr gillar jag inte pusselspel. (Kanske för att jag är så kass på dem.)

”Dragon Quest VI”
SPEL. Åååå vad jag skulle vilja återuppleva wow-känslan från när jag spelade ”Final fantasy VII” för första gången. Nu vet jag i alla fall att det inte kommer att hända genom att spela retro-jrpgs på min iPhone.

Ransom Riggs, ”Miss Peregrine’s Home for Peculiar Children”
ROMAN. Gaimanlik berättelse som börjar riktigt starkt men halvvägs reduceras till en ganska tråkig klyschfest. Ännu tråkigare blir det när man inser att storyn inte kommer avslutas, utan att detta är en del i en följetong. Oerhört opeppigt ”fortsättning följer”-slut.

Kurt Vonnegut, ”Slakthus 5”
ROMAN. En klassiker. Nu har jag äntligen läst den.

”Bornebusch i tevefabriken”
TV. Intressant och underhållande om våra populäraste tv-serier. Josephine Bornebusch är fenomenal som programledare.

Anders Fager & Daniel Thollin, ”Smutsig svart sommar”
SERIE. Cthulhu-skräck. Helt okej, men liksom all Cthulhu-skräck så blir det aldrig läskigt. För många lager meta. Dessutom tycker jag alla karaktärer ser likadana ut. Kräver koncentration.

”Det mest förbjudna”
TV. Fantastisk miniserie på SVT. Gör dig själv en tjänst och se den.

”You must build a boat”
SPEL. Underhållande nonsensspel. Perfekt som tidsfördriv, men blir repetitivt ganska snabbt. Ändå spelade jag igenom hela spelet, och när jag tänker efter är det nog det första iPhone-spel detta hänt med någonsin.

Gino Salvatore & Augustin Padilla, ”Dungeons & Dragons: The Legend of Drizzt – Neverwinter Tales”
SERIE. Riktigt usel serie från IDW om Drizzt. Fult tecknad, meningslös story. Enda roliga är att en dvärg blir vampyr. Sånt ser man inte så ofta. Innehåller även ett helt äventyr till D&D i slutet.

V. E. Schwab, ”Vicious”
ROMAN. Hyllad superhjältehistoria från 2013. Välskriven och med intressanta, nyanserade karaktärer, men i slutänden ändå mest popcornunderhållning.

Kultur jag konsumerade i februari

Brandon Sanderson, ”Legion: Skin deep”
LÅNGNOVELL. Andra storyn om Stephen Leeds, problemlösaren som är så briljant att han tvingats partitionera sitt medvetande. Han är inte galen, för han är fullt medveten om att personerna bara han kan se inte finns på riktigt. Spännande läsning, men det är tveksamt om Sanderson har så mycket mer att hämta här i framtiden.

”Deutschland 83”
TV. Sensationellt bra tysk tv-serie om kalla kriget, spioner och kärlek. En av de snyggast filmade serier jag sett.

”Straight outa Compton”
FILM. Det är konstigt med biopics om människor som fortfarande lever. Jag hade oerhört svårt att komma in i den här filmen.

”Amy”
FILM. Försökte se denna Winehouse-doku utan textning. Omöjligt. Dialekter galore!

”Kendall and Kylie”
SPEL. Det senaste mobilspelet baserat på folk ur familjen Kardashian. Upplägget påminner en hel del om gamla peka-och-klicka-spel, men det krävs nog en mer intensiv fascination för The Kardashians för att bli hooked.

Brian Keene, ”The lost level”
ROMAN. Mer om ”The lost level” i nästa avsnitt av LÄS HÅRT.

”The 100”, säsong 1, avsnitt 1
TV. Jag har hört så mycket gott om den här postapokalyptiska tv-serien, men det första avsnittet imponerade inte.

Lasse Kronér, ”80 väldigt goda mackor”
KOKBOK. Kommentarer överflödiga.

”Det sista äktenskapet”
PODCAST. Ny podd där K Svensson och Anna Bjorklund diskuterar relationer, typ. Ofta är det mycket intressant, men jag är fortfarande för bitter för att ”Crazy town” lagts ned.

”A land fit for heroes”
SPEL. Ett mobilspel baserat på Richard Morgans romaner, som jag älskar. Tyvärr är spelet så fult att jag inte ens förmår börja spela det.

”Skott från höften”
PODCAST. Julia Skott snackar med diverse människor som snöat in på olika saker. Ett roligt koncept som dessutom är väldigt bra genomfört.

Övriga lyssnade podcasts: Arkiv samtal, Bra snack, The incomparable, En varg söker sin podd, Lilla drevet, Snedtänkt, Obiter dictum, Harmontown, Signaler från zonen.

Kultur jag konsumerade i januari

Warren Ellis mfl, “Planetary omnibus”
SERIE. 00-talets bästa (i betydelsen mest awesome skoj per sida) serietidning samlad i en fet, 2,5 kilo tung, jättebok. Referensfest och meta så det står härliga till.

Noelle Stevenson mfl, “Lumberjanes”, vol 1–2
SERIE. Fantastisk, fantasifull, galen och rolig berättelse om ett gäng flickor på sommarläger (“for hardcore lady-types”). Kan inte rekommendera denna serie nog. Treögda rävar! Björnkvinnor! Raptors! Friendship TO THE MAX!

“Bletchley circle”, säsong 1–2
TV. Fyra brittiska kvinnor som jobbade med kodknäckning under andra världskriget återförenas i början av 50-talet för att lösa en rad makabra mord. Välspelat, spännande och förbannat bra. Säsong 2 är tyvärr avsevärt sämre än den första.

Terry Brooks, “The sword of Shannara”
ROMAN. Jag måste tyvärr avråda alla människor från att läsa denna bok.

“The imitation game”
FILM. Benedict Cumberbatch spelar Alan Turing i en helt okej film om “the father of modern computer science”. Turings livsöde är ju så dramatiskt att det troligen inte ens är möjligt att göra en dålig film om honom.

Neil Stephenson, “Seveneves”
ROMAN. Fantastisk bok som tyvärr är alldeles för lång. Stora delar består i princip bara av att Stephenson vill säga “Titta vad smart jag är!”. Ändå lyckas “Seveneves” på något sätt vara en sjujävla läsupplevelse.

“The Shannara chronicles”, avsnitt 1–4
TV. Underbar tuggummifantasy. En sorts anti-“Game of thrones” som jag inte kan låta bli att älska. Gammal hederlig fjantasy. OBS tv-serien är mycket bättre än böckerna.

Inger Edelfeldt, “Breven till nattens drottning”
ROMAN. Mörk och fascinerande. Total igenkänning med huvudpersonens melodramatiska, gymnasialt uppblåsta, personlighet.

“New girl”, säsong 4
TV. Perfekt när man vill garva lite.

“Bron”, säsong 1–2
TV. Sen på bollen, men … spännande!! Säsong 1 börjar bra men blir sämre. Säsong 2 börjar dåligt men blir bättre.

“Fallout 4”
TV-SPEL. Så stort att jag inte vet var jag ska börja. Jävligt plottrigt UI tyvärr.

Terry Pratchett, “The shepherd’s crown”
ROMAN. Pratchetts sista bok. Bra. Stundtals extremt bra. Men likt många av hans senaste böcker märks det tydligt att andra personer varit inblandade i skrivandet på ett eller annat sätt. Stilen och känslan är emellanåt väldigt opratchett.

Jag förhalade att läsa boken i över ett halvår, pga pallade inte. Han är tveklöst den författare som påverkat mig mest, någonsin. Min humor, hur jag tänker, min språkkänsla, hur jag ser på världen – Pratchett genomsyrar allt.

“Pocket Mortys”
SPEL. Banal underhållning/tidsfördriv. En “Pokémon”-pastisch baserad på tv-serien “Rick & Morty”.

“The comeback”, säsong 1, avsnitt 1
TV. Gammal sitcom. 4:3-gammal. Från när reality-tv var en ny grej som man kunde göra metaberättelser om. Kan säkert bli bra om man ger den ett par avsnitt.

“Rick and Morty”, säsong 1
TV. Så trevligt tv-serie! Vansinnig.

“The magicians”, säsong 1, avsnitt 1
TV. Min favoritbok har blivit tv-serie. Första avsnittet är ganska ojämnt och känns verkligen som ett pilotavsnitt ordets ursprungliga betydelse – man testar lite olika saker för att se vad som flyger. Jag kommer fortsätta att titta, men hoppas att serien hittar sin stil snarast.

Kelly Gay, “The Better Part of Darkness”
ROMAN. Mer om denna bok på LÄS HÅRT!

Nils Hintze, “Oneshot” version 0,6
ROLLSPEL. Intressant och smart enkvällsspel som jag hoppas få spela snart.

Martina Haag, “Det är något som inte stämmer”
ROMAN. Det verkar jobbigt att skilja sig.

“Trainwreck”
FILM. Romcom med Amy Schumer. Jag vet inte vad det är med den här genren som gör att även filmer som försöker driva med dess klyschor går i samma upptrampade hjulspår.

Whitney Cummings, “I’m your girlfriend”
STAND UP. Vulgärt och roligt, om än lite förutsägbart. Ganska typisk “amerikans kvinna i medelåldern”-standup. Likväl roligt!

“Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”
FILM. Charmig och skojig svensk komedi. Till och med Robert Gustafsson var bra.