Mysig monsterbok

Jag har ett långt och snårigt förhållande till författaren Cory Doctorow. Han har skrivit böcker som jag räknar till de bästa jag läst, men jag har länge känt att tiden sprungit förbi honom. Han är en tech-utopist i en tid där tech-branschen ofta bara känns som en stor domedagsmotor.

När jag upptäckte att han skrivit en barnbok var det dock dags att läsa honom igen.

Cory Doctorow & Matt Rockefeller, Posey the Monster Slayer

Cover of Cory Doctorow’s and MAtt Rockefeller’s Posey the Monster Slayer.

Genren ”monsterböcker för barn” är, sedan jag själv fick barn, en favorit. Johan Egerkrans har skrivit några helt fantastiska pekböcker med vampyrer och mumier och allt möjligt. Tyvärr out of print? Peter Bergtings Drakar var godnattläsning för min dotter under säkert ett halvårs tid. Underbart!

Posey the Monster Slayer är en riktigt fint tecknad bilderbok för 4-6-åringar. Det är ett otroligt liv i Matt Rockefellers bilder! Tyvärr är Doctorows text inte lika spännande. Den är… ok. Funkar. Berättelsens stora förtjänst är att monstren inte har de svagheter man förväntar sig. Kul för ett barn!

Värd att köpa för bilderna, som ger gott om utrymme att fabulera fritt kring.

In other news…

Johan Wanloo och jag har just släppt ett nytt avsnitt av vår podcast LÄS HÅRT. Den här gången snackar vi om Robert Syks dystopiska framtidsvision Denna sagolika tid från 1984. Lyssna gärna!

Fem böcker på min ”vill läsa”-lista

Hej!

Så länge jag kan minnas så har jag haft en lista på böcker jag vill läsa. Under perioder har den varit flera hundra titlar lång, vilket på något sätt sabbar hela poängen med att ha en sån lista. Idag är den sällan längre än 20 rader, och om jag ska vara ärlig är det väl egentligen bara 5-6 böcker jag som verkligen vill läsa.

Så håll i er…

Här är fem titlar jag är väldigt väldigt sugen på!

Diana Wynne Jones, Charmed Life

Vad? En klassisk fantasyroman av en av genrens största.

Hur hamnade den på listan? En jäkla gullig drake från boken figuererar i Peter Bergtings Drakar.

Travis Baldree, Legends & Lattes

Vad? Humoristisk roman om en orch som öppnar ett kafé.

Hur hamnade den på listan? Titeln har ploppat upp lite överallt det senaste halvåret, ofta med tillägget ”Alla kidsen på TikTok älskar den”. Klart man blir sugen.

Fiona Barnett, The Dark Between the Trees

Vad? Någon sorts övernaturlig skräckis om en mystisk skog i norra England. Flera olika tidsepoker. Huga!

Hur hamnade den på listan? Någon retweetade in omslaget i min tidslinje på Twitter. ”Oj vilket fränt omslag”, tänkte jag. ”Den vill jag läsa!”

Oliver Darkshire, Once Upon a Tome

Vad? Författaren skriver om sin tid på Sotherans, ”världens äldsta bokhandel”. Dråpligheter utlovas.

Hur hamnade den på listan? Darkshire är en rolig typ på Twitter, och plötsligt upptäckte jag att han skrivit en bok!

LL McKinney, A Blade so Black

Vad? Jag vet ingenting om den här boken annat än att den är del ett av ”The Nightmare-Verse”-serien.

Hur hamnade den på listan? Jag kanske minns fel nu, men jag tror jag googlade på ”best sword and sorcery 2022” och fastnade för omslaget.

Vilka böcker står på era önskelistor, och hur hamnade de där? Skriv i kommentarerna!

Nytt magisystem till Khelataar

Khelataars logga

Om jag skulle göra ett nytt magisystem till rollspelet Khelataar (Lancelot Games, 1989) så skulle det ha den här hisspitchen:

Varje besvärjelse är ett äventyr.

Vi snackar syner och järtecken, förbannelser och öden och drömmar. Väder, djur, blod, berg, skog, hav och andar. En mer primitiv magi, till ett väldigt högt pris. Jag tänker att Bernard Cornwells ”The Winter King” kan funka som inspo. Magiker är trasiga, skrämmande, personer – även om man räknar bort deras magi.

För den som vill spela en magiker, så finns det medfödda och inlärda magiska förmågor.

Medfödda magiska förmågor

Föga förvånande går medfödd magi ofta i arv, även om det inte är ovanligt att den hoppar över några generationer då och då. De här förmågorna är av typen sanndrömmar, visioner, förmågan att tala med djur, se auror, kommunicera med naturens andar, tolka järtecken, spå framtiden och liknande.

Även om de här förmågorna är medfödda, så ligger de nästan alltid latenta tills de ”väcks” av en annan magiker – vanligen en släkting med förmågan. Någon enstaka gång per generation kan magin vakna utan yttre hjälp, Det ses som ett tecken på att personen är ämnad för stora ting.

Gemensamt för all medfödd magi är att spelaren inte har någon kontroll över den, utan det är SL som bestämmer när och hur förmågorna kickar igång. I fiktionen är de alltså väldigt oberäkneliga. Exempelvis kan den som ser auror sällan bestämma vems aura hen ska se, eller när.

Det går dock att ”pressa” medfödda förmågor. Ta kontroll över dem. Detta sker nästan uteslutande genom att magikern offrar något. Exempelvis: Om en magiker kan se auror, kan hen skära sig i handen (ta skada alltså) och smeta blodet över sina ögon för att tydligt se en specifik persons aura.

Tyvärr är det inte möjligt att pressa sina förmågor hur mycket som helst. Magin kommer kräva mer och mer i offer, vilket gör att många gamla magiker saknar fingrar, ögon, tänder, har brännsår och ärr, och i allmähet ser jävligt ofräscha ut.

Regelmässigt ska man slå 1t20 varje gång man pressar en förmåga. Blir resultatet 1 så kommer ett större offer krävas nästa gång.

Svartvit illustration från magikapitlet i Khelataar. Två magiker står i en stencirkel med armarna sträckta mot skyn.
Illustration från magikapitlet i Khelataar.

Inlärd magi

Den här typen av magi lär man sig av andra magiker, av andar eller övernaturliga väsen. Man kan också upptäcka dem nedskrivna på uråldriga runstenar, i förmultnade djurhudar eller invävda i bortglömda gobelänger.

De här besvärjelserna och ritualerna är fruktansvärda och extremt sällsynta, och kan bara utföras av personer med medfödd magisk förmåga.

Inlärd magi kräver omänskliga offer av magikern. Till exempel:

  • Magikerns förstfödde son
  • Höger hand eller öga
  • Magikerns förmåga att tänka logiskt.
  • Magikerns dotters förmåga att känna glädje.
  • Ett öra som tillhört en kung

Ritualerna kan även ställa andra skoningslösa krav. Exempelvis:

  • Hen måste vanställa sitt ansikte med eld.
  • Förråda en nära vän.
  • Gå upp naken i bergen och leva där i 2t10 dagar.
  • Båda magikerns föräldrar måste ha dött en våldsam död.
  • Magikern måste ha drunknat och överlevt.
  • Magikern behöver utmana rikets största krigare på envig.

Det är dock inga småsaker det här ritualerna skapar. Det är magi som vinner krig, väcker döda, gör bondflickor till envåldshärskare och får öar att stiga upp ur havet.

Troligen finns det inga färdiga listor av besvärjelser i regelboken, men många exempel. Magikern säger istället vad hen vill göra (frammana en tjock dimma som täcker hela riket och döljer den invaderande armén) och sen slår man på lite tabeller för att få fram vad för sjukt magin kräver av en.

Allt det här bidrar till att Stor Magi är mycket sällsynt. Det tar tid att samla ihop de rituella föremålen, hitta offren, utföra de nödvändiga handlingarna. Förberedelserna för en besvärjelse blir ett äventyr i sig.

Utöver det, så är få magiker villiga att betala magins vedervärdiga pris bara sådär. De vill sällan placera en förbannelse över sina ättlingar i 1t10 generationer, kastrera sig själva eller nått annat osoft bara för att hjälpa nån random warlord att bli lite mäktigare. Ofta krävs det att magikern har ett starkt eget intresse i frågan för att det ens ska bli tal om saken.

Även då är blir svaret oftast ”Absolut, men jag kan inte hjälpa dig förrän till midvintersolståndet om fem månader”.

För en sak som behålls från de befintliga magireglerna i Khelataar är fluffet kring magin.

  • Stencirklar är platser för stark magi, där ritualer inte är lika kostsamma.
  • Vssa dagar är mer magiska än andra, och lämpar sig bättre för stora besvärjelser.
  • Varje magiker har en speciell geografisk plats där hen är extra stark i sin magi.

Så om magikern utför sin fruktansvärda ritual i en stencirkel, på en av de extra magiska dagarna, eller i sin helgedom så blir offret någåt mindre brutalt. Därför är tid och plats otroligt viktiga i allt magiutövande.

Kommentar om Khelataar

Det här magisystemet är, som ni ser, hur läckert som helst. Tyvärr behöver alla andra regler i Khelataar också skrivas om, och någon behöver gå med redaktörspennan genom hela världsbeskrivningen. Om någon där ute kan fixa det så har vi snart ett spelbart Khelataar, 33 år senare.

Tre underbara böcker jag inte kommer läsa igen

Hej! Jag tänkte fira att det snart är helg genom att tipsa om tre böcker som jag älskar mer än mina barn, men som jag inte kommer plocka upp en gång till.

Jag har läst många bra böcker i mina dagar, men bara ett fåtal av dem har varit perfekta läsupplevelser. Alltså när boken synkat med hela mitt liv i ögonblicket då jag läste den. Handling, språk och karaktärer matchade mitt sinnestillstånd, min fas i livet och plats jag befann mig på.

Här kommer tre böcker som lyser som fixstjärnor i mitt liv.

China Mieville, Perdido Street Station

Perdido Street Station

En gång i tiden (2004) fanns det en bokhandel i Lund som hette Pocket. Den sålde fantasy, sf, serier och annan typ riktigt bra litteratur. Där köpte jag Perdido Street Station, en bok som jag än i dag räknar som den bästa jag läst. Boken är en sorts socialrealistisk fantasy fylld av konstigheter och fantastiska karaktärer. Den marknadsfördes som ”New Weird”, en genre som aldrig riktigt fick luft under vingarna. Men en sån bok! EN SÅN BOK!

Cory Doctorow, Someone Comes to Town, Someone Leaves Town

Someone comes to town, someone leaves town

Året var 2005 och jag jobbade på Blekinge Läns Tidning i Karlskrona. Ett tips på nätet fick mig att köpa den här underbara boken, och jag läste den på tåget hem till Stockholm dagen innan julafton. Someone Comes To Town, Someone Leaves Town radikaliserade mig. Den är lika delar krönika över en riktigt märklig familj (”My father is a mountain, my mother is a washing machine”), lika delar techutopistisk manifest. Gudar, vilken bok!

Margaret Atwood, Oryx och Crake

Oryx och Crake

Den här boken läste jag på svenska, vilket är ovanligt. Jag läser sällan litteratur översatt från engelska. Jag köpte den på Pocket Shop på Centralen i Stockholm 2006, när jag var på väg till Arlanda för att hälsa på min dåvarande flickvän, som pluggade i Spanien. Jag läste den på flyget ner, och sen liggande på sängen i hennes solblekta studentrum i Murcia. Jag kommer inte ihåg vad boken handlade om, alls, men jag fylls av ett sorts klart ljus när jag tänker på den.

Så kommer du igång med T Kingfisher

Hej alla!!

Ursula Vernon, alias T. Kingfisher, har de senaste åren seglat upp som min absoluta favoritförfattare.

Hon skriver på ett sätt som jag omvartannat beskrivit som ”Joe Abercrombie möter Jane Austen”, ”Bridget Jones med bredsvärd”, ”En kåt Terry Pratchett” och ”Gardening Punk”.

Ursula Vernon

Vernon är en av de där författarna som ger ut fem böcker om året, tillbringar all sin vakna tid i trädgården, och har en miljon olika sidoprojekt. Hemligheten bakom denna produktiva livsstil är, som hon ibland påpekar på Twitter, ADHD.

Eftersom jag så gärna lovordar henne, får jag ofta frågan var man ska börja läsa.

I dagsläget har hon gett ut orkar-inter-räkna-många romaner, serier och noveller. Vissa är egentugivna, andra på små alternativa förlag, vissa på stora förlag, och några finns bara digitalt. Så det är en relevant fråga. Därför har jag skrivit en liten guide.

8 sätt att närma sig ett helt otroligt författarskap!

1 – Gör som jag

Clockwork Boys

För några år sedan råkade jag se romanen Clockwork Boys nämnas på Twitter. Jag köpte och läste, och sen var jag fast. Clockwork Boys visade sig vara den första delen i den ännu pågående serien ”The Temple of the White Rat”, men just då fanns det inga fler delar utgivna. Så jag gick vidare med The Seventh Bride, som är ett riff på Riddar Blåskägg, novellsamlingen Toad Words and other Stories och kortromanen Nine Goblins – om nio goblinssoldater som råkar hamna bakom fiendens linjer. En snårig väg, men den funkade för mig.

2 – Läs Swordheart

Swordheart

Mitt standardtips till alla som är nyfikna på en bra fantasybok, är att de ska läsa Swordheart. Ge den en chans. Se vad som händer.

3 – Hoppa på paladin-tåget

Paladin's Grace

Kingfishers Paladin-böcker handlar om… paladiner. En order av paladiner vars gud, The Saint of Steel, oförklarligt dött. Det här är episk tantsnusk humor high fantasy av bästa stort. Börja med Paladin’s Grace, och fortsätt med resten.

4 – Läs en ungdomsbok

Minor Mage

Kingfisher skriver en hel del för ungdomar, där Minor Mage och A Wizard’s Guide to Defensive Baking sticker ut. Otroliga böcker! De skiljer sig främst från hennes vuxenböcker i det att folk svär mindre och det inte är lika mycket nuppa.

5 – Ta något random

Bryony and Roses

Kingfishers long tail är fantastiskt. Gå loss på den den! I The Halcyon Fairy Book återberättar hon konstiga folksagor (i en regnar det laxpaté). Bryony & Roses är en retelling av Skönheten och odjuret som fick mig att för all framtid förakta växten buxbom. The Raven & The Reindeer… tänk Frost fast för vuxna. Ja, eller som en flippig version av HC Anderssen-originalet.

6 – Välj något digitalt

Twitter Comic

Delar av Kingfishers katalog är ibland inte helt lätt att hitta. På hennes Patreon får man för 10 spänn tillgång till många titlar som eböcker. Däribland den skruvade portal fantasyn Summer in Orcus, som jag faktiskt tror bara finns där. På Twitter experimenterar hon ofta med olika AI-genererade serier, som verkligen är värda att kolla in!

7 – Ha kul med skräck

Hollow Ones

Jag gillar ju inte horror. Det är läskigt, och jag tycker generellt inte om att bli skrämd. MEN! Kingfishers skräckromaner är en perfekt kombination av humor och total galen skräck. Hon har skrivit några skräckisar nu; The Hollow Places, The Twisted Ones och What Moves the Dead. Min favorit är The Hollow Places.

8 – Läs en novell

Uncanny Magazine

T. Kingfisher är en prisbelönt novellist. Metal Like Blood in the Dark vann en Hugo för bästa novell 2021, till exempel. Jag har normalt svårt för novellsamlingar, men Toad Words and Other Stories och Jackalope Wives and Other Stories är 100 procent bra.

Det här är ett författarskap som rymmer något för alla. Och då har jag inte ens nämn böckerna hon ger ut under sitt riktiga namn, Ursula Vernon.

PS, ett nytt avsnitt av LÄS HÅRT! har landat. Det handlar om Alien: The Cold Forge, en roman som utspelar sig i Alien-universumet.

Kattrestaurangen – en bilderbok att drunkna i

Hej allihopa!

Barnen och jag gick till biblioteket häromdagen och kom tillbaka med helt sinnessjukt härlig bok.

Kattrestaurangen av Marcus Jernberger

Kattrestaurangen av Marcus Jernberger

Storyn är en klassisk fetch-quest: Ib är en kattungeperson som jobbar i sin familjs restaurang. En dag ger Ib sig ut för att hämta ingredienser till en gryta. På vägen träffar Ib många märkliga individer och hamnar i många märkliga miljöer. Väldigt trevligt och mysigt rakt igenom.

Bokens illustrationer är faaaantastiska och för tankarna till en Miyazaki-film. Varje uppslag har ett myller av figurer och detaljer som skapar en stämning helt i en egen klass. Jag kan titta på de här illustrationerna hur länge som helst, och min femåring också. Beautiful clutter.

Läs hårt!

Tre otroliga noveller du kan läsa på en kafferast

Romaner i all ära, men de här texterna här hinner du klämma på bussen, på fikarasten eller medan du väntar på att champagnen ska bli tillräckligt kyld.

Shiv Ramdas – Bhatia, P.I.

Shiv Ramdas, _Bhatia, P.I.

Jag upptäckte Shiv Ramdas via hans sinnessjuka twittertråd om ris. Turligt nog visade det sig att han skriver noveller också! Batha, PI är en supermysig deckarhistoria med precis lagom många plot twists, och jag tycker att du ska läsa omedelbart på Lightspeed Magazines hemsida.

E.A. Petricone – We, the Girls Who Did Not Make It

E.A. Petricone - We, the Girls Who Did Not Make It

Alla som känner mig vet att jag är jäkligt lättskrämd av mig. Jag pallar verkligen inte skräck. Men den här novellen är läskig på ett annat sätt jag är van vid. Den kryper in under huden, och sen stannar den där. Till synes för evigt. Hur som, har du svårt för seriemördare och kvinnor som far illa kan du hoppa den här. Finns på Nightmare Magazine.

P. Djèlí Clark – A Dead Djinn in Cairo

P. Djèlí Clark - A Dead Djinn in Cairo

P. Djèlí Clark är en av de bästa författarna just nu. A Dead Djinn in Cairo kickade igång hans karriär 2016, och sedan dess har han levererat fullträff efter fullträff. Den här berättelsen utspelar sig i Kairo vid 1900-talets början, men den lilla skillnaden att det finns en massa övernaturligheter going on. Det är svårt att sälja in just hur fantastiskt bra den här novellen är, så jag kan bara råda er att läsa den!

När du läst klart kan du gå vidare till The Haunting of Tram Car 015, A Master of Djinn och Ring Shout.

Tack för att ni läste. Mejla mig gärna tips på bra böcker!

Sju böcker du borde läsa omedelbart

Jag får väldigt ofta frågan ”Har du tips på någon bra fantasy?”. Svaret är ja. Ja, jag har tips på bra fantasy. Så, varsågoda,

Saladin Ahmed, Throne of the crescent moon

Modern sword & sorcery i en mellanösterninspirerad värld. En bortglömd pärla.

T Kingfisher, Swordheart

Action-romcom om ett hembiträde som ärver ett magiskt svärd.

Richard Morgan, The Steel Remains

Stark ”the old master(s) returns”-aura på denna bok. Coola karaktärer. Cool värld. Riktigt cool rakt igenom.

Katherine Addison, The Goblin Emperor

Det bästa jag läst i genren ”osannolik person blir kung.” En av världens bästa böcker. Reformfantasy.

Nicholas Eames, Kings of the Wyld

Frän fantasy som utgår från premissen: tänk om äventyrargäng var fantasivärldens rockstjärnor.

Silvia Moreno Garcia, Mexican Gothic

Överklasstjej åker för att hälsa på sin kusin på landet.

Samantha Shannon, The Priory of the Orange Tree

En hel nio böcker lång high fantasy-serie, fast i en enda fristående roman. En tjock roman, men ändå en roman.

Läs hårt!