Hej! Jag tänkte fira att det snart är helg genom att tipsa om tre böcker som jag älskar mer än mina barn, men som jag inte kommer plocka upp en gång till.
Jag har läst många bra böcker i mina dagar, men bara ett fåtal av dem har varit perfekta läsupplevelser. Alltså när boken synkat med hela mitt liv i ögonblicket då jag läste den. Handling, språk och karaktärer matchade mitt sinnestillstånd, min fas i livet och plats jag befann mig på.
Här kommer tre böcker som lyser som fixstjärnor i mitt liv.
China Mieville, Perdido Street Station
En gång i tiden (2004) fanns det en bokhandel i Lund som hette Pocket. Den sålde fantasy, sf, serier och annan typ riktigt bra litteratur. Där köpte jag Perdido Street Station, en bok som jag än i dag räknar som den bästa jag läst. Boken är en sorts socialrealistisk fantasy fylld av konstigheter och fantastiska karaktärer. Den marknadsfördes som ”New Weird”, en genre som aldrig riktigt fick luft under vingarna. Men en sån bok! EN SÅN BOK!
Cory Doctorow, Someone Comes to Town, Someone Leaves Town
Året var 2005 och jag jobbade på Blekinge Läns Tidning i Karlskrona. Ett tips på nätet fick mig att köpa den här underbara boken, och jag läste den på tåget hem till Stockholm dagen innan julafton. Someone Comes To Town, Someone Leaves Town radikaliserade mig. Den är lika delar krönika över en riktigt märklig familj (”My father is a mountain, my mother is a washing machine”), lika delar techutopistisk manifest. Gudar, vilken bok!
Margaret Atwood, Oryx och Crake
Den här boken läste jag på svenska, vilket är ovanligt. Jag läser sällan litteratur översatt från engelska. Jag köpte den på Pocket Shop på Centralen i Stockholm 2006, när jag var på väg till Arlanda för att hälsa på min dåvarande flickvän, som pluggade i Spanien. Jag läste den på flyget ner, och sen liggande på sängen i hennes solblekta studentrum i Murcia. Jag kommer inte ihåg vad boken handlade om, alls, men jag fylls av ett sorts klart ljus när jag tänker på den.
Piruett 