Hur mycket crowdfunding tål Rollspelssverige?

Once You're Dead, It's Too Late

Just nu pågår en crowdfundingkampanj för en ny version av det gamla rollspelet Eon. Det går ganska bra. Det första jag tänkte när jag såg nyheter om kampanjen var, ungefär, ”blää orka!”. Inte för att jag ogillar Eon, utan för att det varit så många rollspelscrowdfunders det senaste året.

Sedan Fria Ligan gjorde succé med insamlingen till sitt Mutant-spel för ett år sedan, har det varit sju rollspelsprojekt uppe på Funded by me och Indiegogo. Då räknar jag inte Skuggornas mästare, som hade en insamling ungefär samtidigt som Mutant.

Sju crowdfundingprojekt på ett års tid måste ses som en anmärkningsvärd hög siffra i ett land där rollspel oftast säljer i några få hundra ex. Riskerar inte marknaden att mättas när den drabbas av en veritabel störtflod av nya spel? Tydligen inte, för alla projekt har lyckats dra ihop önskad mängd pengar. En möjlig analys är att Fria Ligan skapade en liten boom för crowdfunding, eller i alla fall fick upp producenters och konsumenters ögon för möjligheterna. En annan är att de senare projekten åker snålskjuts på Ligans framgång och renommé.

Det må vara hur det vill med det, jag är övertygad om att crowdfunding kommer fortsätta vara ett effektivt sätt att få ut sitt rollspel inom överskådlig framtid. I alla fall ända tills ett högprofilprojekt floppar; misslyckas leverera vad som lovats. Om nya Eon skulle dra ut jättelängt på tiden, ha undermålig kvalitet eller helt enkelt aldrig dyka upp, då tror jag att det blir svårt att crowdfunda rollspel ett bra tag framöver.

En spännande sak med de gångna årents insamlingar är att många av projekten haft offentliga listor över vilka som bidragit. Eon, Starchallenge, Skuggornas supplement, Rotystem, Leviathan, Best of Fenix – bidrog du så finns ditt namn eller användarnamn för alla att läsa.

Jag började rota lite i dessa listor med namn, och kunde efter en snabb okulär analys konstatera några saker.

1. Siffran för ”antalet funders” stämmer inte. Det visar sig nämligen att det är ganska vanligt att en person supportar samma projekt mer än en gång – ibland så många gånger som 10 – och att varje bidrag räknas in i siffran ”funded”. Den räknar helt enkelt antal bidrag, inte antalet personer som gett. Här är en breakdown från de olika insamlingarna:

  • Eon (21 april): 6 dubletter av 185.
  • Starchallenge: 2 av 19.
  • Ensamma vargen: 137 av 254.
  • Skuggornas supplement: 14 av 37.
  • Rotsystem: 3 av 51.
  • Leviathan: 5 av 73.
  • Best of Fenix: 9 av 167.

Starchallenge har alltså bara 17 intressenter, och Ensamma vargen 117, för att ta två exempel. Detta ger en annan bild av hur många individer som faktiskt är engagerade i rollspelshobbyn

2. Samma namn dyker upp i flera av projekten – några har varit med och bidragit till alla. Det tycks också vara så att det är ungefär samma crowd av folk som gett pengar till projekten som fick under 100 funders. Först när antalet personer sticker iväg över 100 dyker nya namn upp.

Min gissning är att den hårda, nyfikna, ”jag stöttar hobbyn”-engagerade kärnan av svenska rollspelare på internet består av ungefär 100 personer.

3. Eon-insamlingen har en högre grad av unika namn än de andra rollspelen Är Eon-spelare inte intresserad av så mycket annat än Eon? (Även Fenix-insamlingen hade många unika namn, men jag tippar det till stor del beror på att projektet tilltalade en hel del utländska funders.)

Efter att ha ägnat en kväll åt detta känner jag så här: Att ett projekts finansieringsmål möts är egentligen det minst viktiga, det är antalet unika funders man bör titta på. Jag skulle hellre se att mitt projekt hade många personer som bidrog med lite, än få som gav mycket.

Om jag hade legat bakom till exempel Starchallenge, som bara intresserade 17 individer, så skulle jag allvarligt fundera på att lämna tillbaka pengarna och börja om med något nytt. 17 personer är löjligt lite även för att vara Rollspelssverige – garanterat för få för att skapa någon som helst buzz om spelet. Samma sak med Skuggornas supplement och kanske till och med Rotsystem.

Slutligen är jag övertygad om att de svenska rpgcrowdfundingarna lägger sina ”mål” alldeles för lågt. Det känns mysko att 23 pers kan finansiera ett projekt med 237 procent (Skuggornas supplement).

Självklart förstår jag att det finns en strategi i detta; lägger man målet lågt får man ju förverkliga sitt projekt. Har man dyra ”perks” krävs det färre engagerade människor.

Nackdelen är att detta även är ett bra recept på skapa spel som aldrig kommer få egen bärkraft, som aldrig kommer nå bortom den lilla, lilla, klick som finansierade det.

35 reaktioner till “Hur mycket crowdfunding tål Rollspelssverige?

  1. Jag ser crowdfunding som ett sätt att få råd med kanske bättre tryck eller en större upplaga (lägre styckpris) och slippa ligga ute med en massa pengar i början… kommer testa till Svenska kulter. Just nu håller jag på att se om man kan göra kanske 10 ex läderinbundna, resten pocket eller vanlig hårdpärm.

    Gilla

  2. Intressant att du tar upp detta men jag tror du missar lite poängen med att göra ett rollspel. Det är lite som att titta på hur många pop-grupper som startas i sverige eller hur många som sitter hemma och målar akvarell. Alla kanske närs av en önskan av att bli stora och berömda, men det är själva skapandet som är det intressanta. Ungefär som när vi skapar rollspelande tillsammans. Angående antal spelar så spelar jag nu, sporadiskt då jag är gammal, med ca 15 olika personer. Två av oss har stöttat någon form av kick-starter. Men resten får ut något av det. Tåls också att tänka på angående om det är mödan värt att skapa ett spel. Jag hoppas innerligt att produktionen håller i sig, om inte annat så precis som inom alla andra områden så krävs det mängder med misslyckanden innan någon hittat rätt. Sägs väl gärna att det tar tre konkurser (överdrivet men se det som en poäng) innan en person hittar rätt företag. Tänk även då på mängden av personer som aldrig hittar rätt. Det är snarare en styrka att så många försök görs dom dessutom ger tillbaks konstnärligtskapande till de som gör detta och många roliga timmar, om en till ett få tal, till de som gillar det som skapats.

    Gilla

    1. Att göra ett rollspel är en sak. Att crowdfunda är en annan. Ett rollspel kan man skriva och sprida på bloggar, forum eller sin hemsida gratis. Om det är skaparglädjen i sig som är belöningen, eller vad man ska säga. Om man bara vill sprida sitt rollspel.

      Med en crowdfunding är ambitionerna annorlunda. Då ska man ha ekonomi i det hela – det är ju hela poängen. Man vill göra ett snyggt rollspel som så många som möjligt ska köpa, läsa och spela. Varför annars skulle man starta en crowdfunder?

      Jag kan köpa att man inte bryr sig hur många som lirar ens spel om man lägger upp det sin blogg. Jag kan INTE köpa att man nöjer sig med det om man startar en crowdfunder.

      Gilla

      1. Magnus, om du vill trycka ditt spel måste du betala trycket inom 30 dagar som standard. Om det är en någorlunda stor upplaga (några hundra ex eller mer) så är det ett antal tiotusen som ska fram.

        Det är sällan du får in de pengarna som behövs på den tiden. CF riskminimerar då du från start vet om du har pengarna eller inte, vilken minimumupplaga du behöver ha, etc. Du får en baseline som annars är helt unknown.

        Det har inte så mycket med att ”tjäna pengar”, utan snarare ”hur undviker jag att förlora pengar”. Så jag tror att du går in i ämnet från lite fel håll. Iaf om man ser till svenska förhållanden.

        Gilla

      2. Men det är ju här det blir förvirrat. Varför ska man trycka sitt spel om man bara är ute efter skaparglädjen? Tycker hela den här diskussionen lider av denna förvirring. Frågor kring ekonomin besvaras med att det är skapandet i sig som är belöningen. Frågor om skapandet i sig besvaras med att man måste få ekonomi i det hela.

        Gilla

      3. Förvirrat hur? Om du vill få ut ditt skapande på plattformen ”bokform” så behöver du skapa en bok. Vad är förvirringen?

        Gilla

      4. Alltså okej om man specifikt vill skapa i bokform. Jag menade om man vill skapa och inte känner sig knuten till bokform. Av nyfikenhet, varför vill man få ut sitt skapande i bokform?

        Gilla

      5. Men rollspel måste inte vara tryckta. Beslutet att trycka ett rollspel uppkommer efter beslutet att skriva ett rollspel. Rollspel måste som bekant inte vara gjorda av papper.

        Det är egentligen två frågor jag ställer.
        1) Varför vill man skriva ett rollspel? Svaret tycks ofta vara ”för att det är kul”.
        2) Varför vill man ge ut ett rollspel i tryckt form, med allt det innebär, när marknaden ser ut som den gör?

        Svaret på fråga två är oklart.

        Gilla

      6. Jag tror det enkla svaret på 2) är samma som för 1) – det är kul. De flesta av oss anser att en fysisk produkt är mer värd än en digital. Människor associerar värde/kvalitet till volym, färg, tyngd och liknande påtagliga egenskaper. Mitt rollspel får mer credd om det är tryckt i en schysst bok (eller box) än om det ”bara” är en pdf.

        Gilla

      7. Ett delsvar på fråga 2 är att vi inte vet hur vi ska få ut skiten annars 🙂 PDF känns mer som ett komplement än ett alternativ, och ungefär där är möjligheterna slut. Ok, möjligtvis någon e-bokslösning, men blir inte det samma som PDF, typ. Vi behöver en ny plattform.

        Gilla

      8. Håller helt med Marco ovan. Det är betydligt mer tillfredsställande att se sitt verk som tryckt bok jämfört med en PDF. Då blir det ”på riktigt”.

        Gilla

      9. Är det inte fåfänga eller en jakt på äkthet, att kunna peka på den fysiska artefakten boken som bevis för att idén var bra och värd tiden?
        När det räcker med en person för att funda så känner iaf jag att det är en upphottad PoD-modell för att tillfredsställa ens eget behov, snarare än nå marknaden med en produkt.

        Gilla

      10. Jag delar dina tankar i stort. På 1990-talet, när jag gjorde Gondica,
        var detta möjligt enbart därför att jag fick en stor förhandsorder från
        en grossist. Jag kunde då synka min faktura med tryckeriets faktura
        till mig, så att jag inte var tvungen att ligga ute med ett rejält
        belopp. Det arrangemanget är inte möjligt idag. Så crowdfunding blir den nödvändiga bryggan.

        Gilla

      11. Jag har alltid antagit att crowdfunding är för att göra en bättre produkt och få koll på hur mycket man ska trycka. Men det finns ju alternativ att ge ut en rollspelsbok i tryck utan större självkostnad än typ 500 spänn (under förutsättning att du själv skriver, tecknar (el använder gratisbilder) och layoutar – via Publit.

        Ett annat alternativ (för företagiaf) är att ha förhandsbokningar med förhandsbetalning – och när du når en viss summa gå till tryck – det har ju gjorts tidigare.

        Gilla

      12. Det är lite som att tala om för ett popband att de inte borde spela in en demo och skicka till skivbolag. Idag gör väl iofs musiker detta genom nättjänster osv. Men den tillgången har inte rollspelsproducenter. Inte på samma sätt. Sen det här med att bara skapande i sig räcker stämmer. Men nästan alla kulturella gärningar kräver en publik. En delaktighet i samhället så att säga genom i detta fall sitt skapande. Man vill nå ut till folk, vilket troligtvis inte känns möjligt med en blogg ( jag tycker gör den delen inte heller att det är möjligt). Däremot blir det nu enklare och enklare att släppa en bok vilket dessutom är det mediet som man vill ha. Kort: glädjen med kulturskapande är större om man sprider denna till de som är intresserade. Själva skapandet kanske är nog men det finns uppenbarligen många som vill ha både och. Sen kanske det är den nya M.I.A. men hur ska man kunna veta det innan man skickat in sin demo?

        Gilla

  3. Så här:

    * 2 personer har sponsrat 5 projekt
    * 1 person har sponsrat 4 projekt.
    * 9 personer har sponsrat 3 projekt.
    * 27 personer har sponsrat 2 projekt.
    * 473 personer har sponsrat 1 projekt.

    Troligen är siffrorna för multisponsring mycket högre, för visade namn på indiegogo och fundedbyme är inte alltid indentiska.

    Gilla

  4. Angående dubletter – kan det inte vara så att en del inte vill gå ut med sitt namn som funder? Som jag minns det kunde man ibland välja om man skulle stå med i funding-kredsen.

    Gilla

    1. Det stämmer. Dessa anges som ”Anonymous” eller ”Anonymous contributor” på indiegogo och fundedbyme. Best of Fenix och Eon har en del anonyma (10-20 stycken vardera), men i övriga fall handlar det om 2-3 stycken per projekt.

      Hur det ser ut för Mutant vettefan. Fundedbyme verkar inte ha visat bidragsgivare på den tiden. Nu gör de det däremot.

      Gissar att de har uppdaterat sin plattform eller något.

      Gilla

  5. Intressant diskussion, verkligen intressant. 🙂

    Jag har om jag minns rätt skickat pengar till Leviathan, Skuggornas Mästare, Rotsystem och Mutant År:Noll. Har även tänkt att skicka en liten hög med pengar till Svenska kulter också för jag gillar skräckrollspel absolut mest.
    (Nytt Kult önskas, Fria Ligan eller någon annan, hör min bön! ;))

    Orsaken till att jag inte stöttat mera spel beror på att det kom en hel hög olika ungefär samtidigt och dessutom vid en tid då ekonomin inte kändes på topp (efter jul :)).

    Att det sen var så vansinnigt många snarlika perks i flertalet av alla i det närmaste parallella insamlingar gjorde för mig att jag fick ”vad-ska-jag-välja”-hybris vilket gjorde att jag inte valde något alls tyvärr.

    Det som gjorde att jag valde de tidigare nämnda spelen är att jag kände en ”oj vad coolt”-känsla över Leviathan och Rotsystem och en ”Aaah, nostalgi, underbart”-känsla över Mutant och Skuggornas mästare.

    Jag kände inte någon sådan känsla över Starchallenge då det presenterades MEN observera, jag lyssnade på IcarusDreampodden i början på veckan och hade jag hört något motsvarande i samband med finansieringssvängen hade jag stöttat SC med. Kommer dock nu att köpa det eftersom att Niklas verkar vara en skön snubbe och Myling är lite av mina favoriter för att de verkligen brinner för hobbyn på ett beundransvärt sätt. Podden gav mig ett mervärde på ett sätt som väckte mitt intresse.

    Skuggornas supplement känns spännande men det som var problemet för mig med den insamlingen var att den var lite för tight inpå att Skuggornas Mästare kom ut. Dessutom var det så många finansieringsnivåer att jag vart alldeles matt. Lär dock köpa prylar till mitt SM då jag tycker om att ha mina spel i det närmaste kompletta om det är möjligt.

    En annan aspekt som vi har i vårt spelgäng är att vi alla vill veta så lite vi kan om världen i spelet vi ska spela så att det är något nytt och spännande. Därför har jag inte stöttat något av alla andra spel som det funnits / finns insamlingar till men väl försökt få andra av kompisarna att lägga en slant och dessutom i vissa fall lyckats.

    Dessutom så är det trots att vi lever i den tidsålder vi gör, rätt svårt för en person som inte har Twitter eller Facebook att hitta dessa spel. Mina spelkompisar har gång efter annan frågat hur jag hittar alla nya svenska spel som de inte hört talas om vilket har gjort att jag pratar väldigt mycket om kommande rollspel även om det är spel som kanske inte faller mig i smaken men som kanske någon av polarna finner intressant.

    Gilla

    1. Igenkänning på perk-bonanza-stressen! Fler än 10 olika nivåer/perks och jag tröttnar. Visst kan man hävda att ”många alternativ ökar valfriheten” men då får man också produkter som Microsoft Word som på pappret kan göra allt men i verkligheten orkar folk ungefär bry sig om fetstil och skiter i resten.

      Även jag tyckte att Skuggornas supplement kom för tight. Hann inte med helt enkelt.

      Gilla

    2. Det krävs ganska mycket engagemang för att hålla sig ajour med nya svenska rollspel. Jag känner mig inte direkt som en ouppdaterad person, men jag upptäckte till exempel inte Starchallenge-insamlingen förrän efter den var slut.

      Gilla

    3. Jag gick in i hela crowdfundinggrejen med att det var ju kul att stödja folks projekt – för svenska rollspel så att säga, men jag orkade inte hålla igång det antar jag. I slutänden blev det bara speldag tyckte verkade kul eller var säker på att jag ville ha. Jag har inte missat någon CF vad jag vet, bara valt att inte köpa dem den vägen.

      I ett fall, vill jag nog ha mer än jag köpte (tog bara boxen till Ensamma vargen, men kommer säkert köpa många soloböcker – men kan inte tänka mig attpröjsa förskott för saker som är långt borta).

      Alla utländska CF jag stött har däremot handlat uteslutande om spel jag vill ha och ofta med att jag vetat att man får en pdf direkt.

      Själv är jag alltid lite skeptisk till att beställa saker som lovas senare, typ kommer vi upp i nivån X ger vi också ut den nu oskrivna Y. Vet själv av erfarenhet hur releaseplaner kan ändras 😉

      Gilla

  6. Fråga till Herr Edlund: Varför är inte Mutant och Nyckelringrollspelet inkluderat i listorna? Är det för att de haft anonyma listor över sponsorer eller är de bara missade?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s