On a remote planet far from civilization, the worst criminal scum from a dozen star systems have been dumped, charged with building new lives under the watchful eye of Authority.
For a long time, we were at war with The Jackals. But now, we’ve driven them off, and we have this – a year of relative peace. One quiet year, with which to build our community up and learn once again how to work together. Come Winter, the Frost Shepherds will arrive and we might not survive beyond that. But we don’t know about that yet. What we know is that right now, in this moment, there is an opportunity to build something.
Hur hanterar du det övernaturliga när du ställs inför det?
Någon som har några erfarenheter av dem?
Piruett 
Bara av The Quiet Year, testade det häromveckan. Gillade! Det är perfekt för en one-shot, tar 3-4 timmar och kräver inget som helst prep. Det är inte riktigt ett rollspel – i stället för att spela varsin rollperson fattar man beslut om hur ett litet samhälle i en postapokalyptisk värld ska överleva och växa. Spelet fokuserar på en karta som spelarna fyller i efter hand och på så vis utvecklar settingen. The Quiet Year är en ganska stor inspirationskälla till Mutant: År Noll.
GillaGilla
Jag gillar det jag hör 🙂
GillaGilla
Durance låter väldigt Flykten från New York – in a good way. Bortom gillar jag, även om jag tycker skräck är svårt i rollspel. Eller så här: jag är inte så förtjust i att ”möta mina egna demoner”. Eller det kan jag göra, men inte under en rollspelsomgång. Däremot funkar skräck bra om man får låtsas vara någon annan, vilket man ju får i rollspel.
* VARNING SKAMLÖS REKLAM * Jag har normgranskat Bortom här: http://www.enormkritik.se/normtest/bortom/
GillaGilla
Men du gillar väl inte rollspel längre! Eller det kanske bara är att spela dem?
GillaGilla