Den 29 september 1999 skrev jag ner två idéer till min magisteruppsats i litteraturvetenskap. Det här var extremt tidigt i processen, och uppslagen är verkligen på idéstadiet. Jag tänkte ändå dela med mig till er vad jag, då 22 år gammal, funderade på att skriva 80+ sidor akademisk uppsats om. I slutänden skrev jag min d-uppsats i journalistik i stället, flera år senare. Den kan ni läsa här om ni vill. Men om någon vill sno mina Elric-idéer … varsågoda:

Idéfrön till magisteruppsats

Michael Moorcocks författarskap under 60 och 70-talen utgör en av grundpelarna i den moderna fantasylitteraturen, en parallell linje, med rötter hos Fritz Lieber, L Sprague de Camp och det tidiga 1900-talets pulplitteratur, till den tolkieninspirerade delen genren. Kärnan i Moorcocks produktion består av de sex böcker som brukar gå under sammlingsnamnet ”The Elric Saga”: The Vanishing Tower (1971), Elric of Melniboné (1972), The Sailor on the Seas of Fate (1976), The Weird of the White Wolf (1977), The Bane of the Black Sword (1977), och Stormbringer (1977).

Ide 1

Moorcock arbetat mycket med färger, djur (både verkliga, som katter, och imaginära, som drakar), växter och ”ockulta” föremål böckerna igenom, och det är uppenbart att det finns en medvetenhet bakom detta. Bland annat så sammanfattas alla
viktiga konflikter i romanserien på de allra första sidorna i Elric of Melniboné, där huvudpersonens utseende beskrivs. Det finns dessutom en nästan övertydlig sexuell symbolik i huvudpersonens relation till sitt magiska svärd Stormbringer.

Idé 2

En läsning av böckerna där jag försöker att placera böckerna i en feministisk diskurs. Moorcock har själv sagt att han
inte ser Elric-böckerna som ett inlägg i en genusdebatt, men samtidigt sympatiserar han uttryckligen med tämligen radikala
feminister så som Andrea Dworkin (författare till bl.a. Intercourse och Life and Death). Kan man finna spår av Dworkins tankar i Elric-böckerna? Hur skulle en genusanalys av Elric se ut? Går det att använda Dworkins modeller på Moorcock text?