I en dold kammare under kejsarens palats i Hindenburg står ett fornfynd av sällan skådat slag, en dödsmojäng som inte skymtats någon annanstans ens av de mest vittberesta fyndvaskare och zonfarare. Kejsarens kunskapare kallar den blinkande stål- och glaskonstruktionen för ”Objekt nr 281b (ej flyttbart)”, men av de få vanliga knegare och lakejer som känner tills dess existens kallas den kort och gott Bimern, efter det frasiga biiim-ljud maskinen gör när den aktiveras.
Bimern är en av kejsarens mest välborgade hemligheter: den perfekta dödsmaskinen som inte lämnar något spår, inte kräver rengöring eller behöver laddas om, och som garanterat dödar varje gång. Personer som utsätts för Bimern utplånas fullständigt – deras kroppar löses upp i intet, och kvar blir bara den oljiga stanken av bränd guttaperka. Kejsaren spar dödsmaskinen till de mest … besvärliga … brottslingarna. Många är de motståndsmän, ambitiösa älskarinnor, politiska rivaler och nyfikna murvlar som mött sitt slut i Bimerns blåsprakande energistråle.
Men kejsaren och hans historimantiker har, som i så mycket annat, förstått fel. Bimern är inte en avrättningsmetod, inte ett vapen, nej faktiskt inte ens något skadligt. Bimern är ett transportmedel.
Ett transportmedel till stjärnorna.
Ta din Mutant-kampanj upp ovanför molnen, till en värld bortom världen där allting är möjligt.
Sweet! Haha det är som en omedveten version av Australien! Mutant Ad Astra: post post apocalypse. Så… Vem kan vi ransomware att skriva det? 🙂
GillaGilla
Varför bor inte du i Göteborg så att du kan spelleda för mig?
kom igen nu…flytta….vi gör dig till en hedersglenn
GillaGilla
En egen tolkning av Hindenburgs avrättningsmaskin ”Destruktorn” ? Omnämns i MUA som en hiskelig dödsmanick för de dödsdömda men stammar redan från Mutant 2 (modulen ”Efter Ragnarök” för att vara exakt) där den huserar på Hindenburgs avrättningsplats. I den gamla varianten är ju maskinen egentligen en teleporteringsmaskin till fjärran plats dit det då och då dimper ner dödsdömda pyrier.
Fast det kanske alla här redan kände till? 🙂
GillaGilla
Just så. Det här är Destruktorns storebror. 🙂
GillaGilla
Det här reser ju den intressanta frågan om vad som egentligen händer utanför den skandinaviska händelsehorisonten. Är andra delar av världen mer eller mindre påverkade av katastrofen? Och vad händer bortanför jorden – är Mutant Chronicles kanske samtida med Undergångens Arvtagare?
Den senare tanken lekte vi med i Ursinnets Helgon, där en av rollpersonerna arbetade med att återkolonisera jorden.
GillaGilla
Fan -briljant elegant premiss!
GillaGilla
Jag tycker att det snyggaste hade varit en enkel pdf-modul till M:UA med en Aniara/Metamorphosis Alphaliknande setting.
GillaGilla
Men Metamorphosis Alpha är ju redan gjort, och flera gånger dessutom. Varför göra samma sak igen? Mutant i rymden kan bli så mycket mer.
GillaGilla
Var det inte du själv som skrev att rollspel bara består av återanvändning av gammalt material :p
Även om man kanske inte skall göra en Metamorphosis Alpha rakt av, så tycker jag att det konceptet/Aniara är en bra grund – åtm. för en ”första” miljö (rymdens pyrisamfund). Det är så klassiskt material att ett refererande rollspel som mutant måste förhålla sig till det. Och det är en tacksam rollspelsmiljö.
GillaGilla
Jag ville göra just det cirka 1987, men projektet bara rann ut i sanden.
GillaGilla
Hoppas att det är ok att jag slängde ihop en text runt detta och publicerade den på min M:UA-blogg: http://etepete.wordpress.com/mutant-ad-astra/
GillaGilla
Självklart. Jag tror inte ens att det är min idé från början. Har för mig att Blixt nämnde något åt det här hållet i en Sinkadusmåndag-kommentar.
GillaGilla
Coolt.
GillaGilla
@ Peter. Oh! Intressant,
GillaGilla
tackar 🙂
GillaGilla
Been done in the eighties el nineties by After-the-Bomb, inte med en beemer dock 😉
GillaGilla
Ska du spela där med din grupp är en relevant fråga – eller?
GillaGilla
Hade varit roligt -men kön för spelprojekt att ta sig igenom är ganska lång hos min grupp. Men det är ett roligt koncept, tycker jag
GillaGilla