Piruett

Science fiction, fantasy och allmäna nörderier – sedan 2007

Jag skyller allt på sci-fi (läsletargi)

Det var ett tag sedan jag skrev något vettigt om en bok jag läst. Det beror främst på att jag inte läst något vettigt. Började med ”The dreaming void” men gillade den inte alls. Nu läser jag ”Julian Comstock”, men det går väldigt långsamt. Tror problemet är att jag mest läst sf på sistone, och alla vet ju att sf är ganska värdo i jämförelse med fantasy.

Men så fort jag läst något skoj lovar jag att skriva om det. Både Pratchetts och Sandersons senaste ligger och väntar på posten, till exempel.

    1. Profilbild för kosta

      Alla vet ju att fantasy är rätt värdo jämfört med sf 😉

      Same, same liksom…

    2. Profilbild för Patrik

      Precis. Kardinalfel på Magnus. Fantasy är segt som gammal hobbitkola!

      Iofs så suger ju rätt mycket SF vacuumslang det med när man tänker efter. 🙂

      /P

      1. Profilbild för Patrik

        PS. Skyll dig själv när du läser en massa trams istället för alla Iain M Banks-böcker du fick rekommenderade härom veckan.

        DS

        1. Profilbild för Magnus Edlund

          Ibland har man ju böcker som står i bokhyllan olästa så pass länge att man börjar få dåligt samvete. Både Dreaming och Comstock är två sådana.

          1. Profilbild för Kosta

            Händer mig med – då köper jag mer böcker 🙂

    3. Profilbild för kosta

      En del av Dreaming Void är ju pseudofantasy i staden Marrakan, funkade inte det?

    4. Profilbild för Fredric L
      Fredric L

      Har ”River of Gods” ramlat ner bakom sängbordet?

      1. Profilbild för Kosta

        Där har vi en bra bok.

      2. Profilbild för Hampus Eckerman

        Tyckte den var tämligen medelmåttig. Kommer ha glömt bort den snart.

    5. Profilbild för Krank

      Att börja med Dreaming Void är ju massive fail. Det är som att börja med Sagan om Mallorea. Man måste ju läsa Sagan om Belgarion först för att få nåt sammanhang.

      Sedan föredrar jag själv scifi framför fantasy, då jag upplever den senare som mer… tja, upprepande. Ungefär samma världar, ungefär samma raser, ungefär samma sorts berättelser. med ett fåtal undantag (Imperiets Dotter t.ex). Scifigenren känns mer… spretande. Varje bok har sin egen framtidsvision, liksom. varje bok vill säga något eget om samtiden och om framtiden.

      1. Profilbild för Kosta

        Kan inte säga det bättre än Krank, avseende hur mkt öppnare sf är som genre än återupprepande fantasy.

        1. Profilbild för Marcus Linder
          Marcus Linder

          Också jag instämmer med Kranks visdomsord. SF over fantasy, any day.

    6. Profilbild för Tobias Radesäter

      Jag har börjat tröttna på science fiction, eftersom det mesta som skrivs i genren inte är speciellt bra. Det är egentligen bara Banks, Reynolds, Simmons och Stephenson jag orkar ge mig på att läsa nu för tiden, och flera av dem skriver ju även böcker i andra genrer än science fiction.

      Men jag är ännu tröttare på fantasy.

    7. Profilbild för Hampus Eckerman

      Man får helt enkelt växla lite mellan fantasy, skräck och SF. Samt mellan varianterna av dem: Fantasy, Dark Fantasy, Contemporary Fantasy…

      Då blir det inte så enformigt. Å så kan man addera lite serier och superhjälteböcker till mixen. Så blir det ganska bra.

    8. Profilbild för Henrik Eriksson
      Henrik Eriksson

      Jo upplever detsamma. Läser egentligen bara Pratchett numera samt ska väl plocka upp Sandersons avslutning på Jordans Wheel of Time.

    9. […] Charles Wilson, Julian Comstock: A Story of 22nd-Century America, […]

    Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *