Bilder från Nyteg

nörd

Som jag nämnde extremt nyligen var Nyteg det första och enda lajv jag deltagit i. Det gick av stapeln i Riddarhyttan i juli 1997 och hade enligt Wikipedia 457 deltagare.

Jag åkte dit med mannen bakom Svenskbladet, hans flickvän, konstnären David Öqvist, en kille vid namn Henrik, en framtida Sverok-ordförande, samt min rollspelskompanjon FoggyMind. Vi kopplades ihop med ett större gäng knektar ledda av – om mitt minne inte sviker mig – någon som hette Gabriel Sandberg.

Via diverse omvägar har jag fått tag på en del bilder från lajvet. Jag vet inte vem som ursprungligen tagit dem, och kvaliteten är rätt jäkla värdelös; bilderna togs innan digitalkamerorna slagit igenom och måste ha skannats in med en semafor.

Men här är de, med kommentarer.

De här snubbarna har jag ingen aning om vilka de är. Av kostymen att döma var de medlemmar i Duvrikes armé. Jag tillhörde Attmar-sidan.

Bilden föreställer Duvrikes läger, tror jag. Jag var aldrig där.

De här snubbarna tillhörde också Duvrike. Jag minns att det efter lajvet var en stor diskussion på nätet om att några attmar-knektar hade överfallit Duvrikes härold och ”slitsat” hans mantel. Härolden upplevde inte alls detta som särskilt roligt, utan snarare som ett övergrepp. Det kan jag förstå. Kan inte ha varit roligt att bli fasthållen och få sina kläder sönderskurna av fulla stockholmare. Jag skulle ha polisanmält om jag vore han. (OBS! Jag tror inte att någon av killarna på bilden var Duvrikes härold.)

Ingen aning vilka dessa är. Och, ja, den lilla bilden är i originalstorlek. Det var andra tider 1997.

Av någon anledning fanns det ett 30-tal norska romare med på lajvet.

These guys? No idea.

En av gycklarna. Kanske den som täljde en röv av en kålrot?

Attmars knektar gillade pös och slitsar.

Duvrikes soldater.

Detta är, tror jag, Gabriel Sandberg. Han, eller hans kompanjoner, hade på något sätt lyckas styra upp 300 liter 13 procentigt mjöd. Det bidrog en hel till forma min upplevelse av lajvet.

Kvinnan i grönt hette Petra och kom att bli ordförande för Sverok.

Killen i röd basker är FoggyMind, killen i blått är David Öqvist. Resten har jag ingen aning om.

Ingen aning.

Killar som kompenserar för något?

Attmars läger.

Den här snubben hade en framträdande roll på Attmar-sidan, men jag kommer inte ihåg någonting han gjorde eller sa.

Fråga inte…

Jag är killen i vitt och brunt längst till vänster.

Dags att kriga.

Okända människor.

Fler okända människor.

Allt som allt var Nyteg en jäkla schysst upplevelse. Fem dagar med riktigt bra väder, trevliga människor och utklädnader. Hade det inte varit för att det kräver så jäkla mycket jobb för att lajva så hade jag gjort det igen.

Publicerat

19 reaktioner till “Bilder från Nyteg”

  1. Jag missade Nyteg själv (men läste och hörde mycket om det, det var ju en stor grej när det begav sig) men är bekant med en hel del av personerna på bilderna. Jag kan tipsa dem om posten så får vi se om de har nåt intresse av att ge sig till känna. 🙂

    >Vi kopplades ihop med ett större gäng knektar ledda av – om mitt minne inte sviker mig – någon som hette Gabriel Sandberg.

    Gruppen ifråga är numera kända som Stockholmsfänikan (http://www.landsknecht.org) och var/blev en av de första landsknekt-reenactmentgrupperna i Sverige. I samband med Nyteg blev de vad jag minns mest kända för att de söp som svin (i konflikt med reglerna för lajvet, kan väl nämnas) och att några av dem begick den ökända ”slitsningen” som du nämner nedan.

    >(OBS! Jag tror inte att någon av killarna på bilden var Duvrikes härold.)

    Nej, det stämmer, bilden föreställer Duvrikes högste befälhavare på plats och två av hans livvakter om jag minns rätt.

    >Av någon anledning fanns det ett 30-tal norska romare med på lajvet.

    En annan tidig reenactmentgrupp innan reenactment riktigt fanns som etablerat koncept i Norden. Numera kända som Legio XV Apollinaris (http://foreninger.uio.no/legxv/).

    Gilla

    Svara

    1. Ja, det var en hel del supande. Jag bidrog själv en del… ja, eller bidrog och bidrog, min insats bestod mest i att jag däckade och missade slutstriden. =)

      Så här i efterhand är det väldigt märkligt att arrangörerna tillät gruppen att ta med sig 300 liter mjöd in på lajvområdet. Det var inte direkt någon hemlighet.

      Gilla

      Svara

      1. Det jag vagt minns från diskussionerna efteråt var att arrangörerna och Sandberg var goda vänner och att de lite naivt litade blint på honom och gruppen. Men jag fattar inte heller riktigt varför de inte beslagtog åtminstone en rejäl del av drickan, det är ju inte den sortens volym man smugglar in direkt.

        Inte för att det nu spelar nån större roll så här tretton år senare.

        Gilla

      2. Nytegs regler för alkohol var att det var tillåtet att dricka men inte att berusas sig. Det fanns gott om vin och öl i Duvrikes läger också men ingen enskild grupp hade med sig så mycket. Sedan så dracks starkvarorna på ett annan sätt i duvrikes läger. De grupper som festade loss var i allmänhet både ickestridande och bundna till lägre.

        Gilla

      3. Oj! Det var inte igår man hörde nåt om Nyteg. Att det fanns mjöd där var knappast en hemlighet då mängden var ett allmänt skrytobjekt. Personligt tyckte jag att det gjorde upplevelsen ”mer genuint” i alla fall om jag jämför mer de andra två icke-dricka-så-vi-smusslar-istället-lajv jag var på. Sen att man i ett enstaka fall man fick lägga en viss bloggägare i framstupa sidoläge så att han inte skulle ligga i sina egna härligheter var mest… Vart fanns youtube då 🙂 Allt som allt så var det en grym upplevelse. Förresten Magnus är det från din dans innan du däckade som du namngav bloggen? ^^

        Gilla

    2. Förresten – glömde nämna att Sandberg en del år före Nyteg också varit känd (nåja) för att ha bidragit med illustrationer till ett par Äventyrsspelsprodukter, däribland Kopparhavets Kapare (1991). Apropå saker värda att inte veta, alltså…

      Gilla

      Svara

  2. Hej, jag var faktiskt med när det begav sig och spelade riddar Marten Hökskog i Duvrikes arme dvs plåtniklas nr 1 som inleder bildkavalkaden med bascinet under armen och grön sköld med gyllene hök. Nästa foto visar kollegan riddar Hornstöte i blått och rött. Nästa bild föreställer mycker riktigt det allra innersta av Duvrikes läger. ”Torget” där vi hade uppställningar, cermonier och gudtjänster.

    Gilla

    Svara

  3. …och jag är plåtniklas nr 2, dvs riddar Hornstöte från Duvrike. Den slitsade härolden är en god vän till mig, och det stämmer att han tog mycket illa vid sig av den scenen, vilket ledde till en – tror jag – då mycket nyttig debatt om rollspel på olika villkor och vad som är okej och inte i olika sammanhang.

    Stahler (Mathias KUllberg) umgås jag med regelbundet fortfarande, och sena kvällar när tillräckligt mycket vin runnit ned så återkommer vi ofta till slaget om Nyteg och vem som egentligen borde ha vunnit… Jag brukar hävda att Attmar gynnades av de generösa läke-reglerna, eftersom vi spöade upp ungefär en tredjedel av deras här vid en skärmytsling inne i byn ett par dagar före slutstriden, men till dess hade alla återhämtat sig och vi mötte full styrka. Ungefär där brukar våra diskussioner urarta…! 🙂

    Många andra kända namn: tredje bilden nerifrån är på Helena Ängebrink, ägare till Svarta Kattens Handelsbod. Bilden nedanför henne är på Vreta värnlag, där bl a Cilla de Mander och Ann-Britt Florin är med och som fortfarande lajvar i Gyllene Hjorten.

    Ja, jösses… länge sedan, men ett bra lajv som blev en milstolpe på många sätt!

    (tack Theo för länken hit!)

    Gilla

    Svara

    1. Bäste Anders Fridborg och andra grinollon. Läxan i skogen lärde Attmar att duvrikiska bågskyttar måste jagas bort. Därav den Attmariska tokslakten av Duvrike under slutslaget. Roligt att det ännu sitter i tycker jag, fniss fniss! Hade ni inte slaktat oss i skogen skulle vi inte slaktat er i slutslaget. Mjöden smakde dessutom alldeles utmärkt, jag var synnerligen berusad mest hela tiden.

      Gilla

      Svara

      1. Jag var en utav soldaterna ”bild 16” från ”Lindorm” och ja vi spöade skiten ur ”EM bergarna” de norska rommarna och Landsknektarna vid den lilla byn som fanns mellan de båda lägren. Men på den sista striden så blev vi placerade på fel ställe bara för att Attmars soldater skulle vinna den sista striden. 🙂

        Gilla

  4. Ahh Nyteg, det roligaste och bästa lajv jag åkt på, då får man väl påpeka att jag bara lajvade i två år till efter Nyteg innan jag slutade med den hobbyn pga det är så jävla jobbigt att förbereda sig och man blir så himla besviken när ett lajv blir misslyckat, och det blev i stort sett alla lajv jag åkte på efter Nyteg.

    Det första man drar sig till minnes av Nyteg var, som bloggens ägare påpekar, allt jävla supande!
    Tillsammans med bloggägaren, FoggyMind och några flera placerades vi i en knektgrupp med folk vi inte träffat förut, vi var med vid förberedelserna och de flesta av knektarna verkade ju rätt normala, en bonus var att de flesta av dem bodde ut i Kungsängen vilket var nära till sköna Jakobsberg där vi alla bodde på den tiden.

    Men väl framme på lajvet kom 300 liter mjöd fram, varje natt var det skrik och skrän från knektarnas tält och de rätt normala grabbarna krökade nu varje kväll, fem kvällar i sträck 😀

    Det hände massor av intressant de där dagarna, expeditioner ut med vetenskapsmän som skulle hitta totempålar, två grymma strider, nakenbad (jajemen kronjuvelerna vädrades inför alla). Efter den stora bataljen där Attmar fick råpisk av Duvrike så vaknade jag i ett tält fullt av skadade soldater, någon hade skrivit ”Hjältarnas sal” på en skylt utanför, mycket stämningsfullt! Framemot kvällen dock var alla friska och glada igen, och morgonen därpå marscherade vi till slutstriden 🙂

    Jag minns också en fullkomligt rasistisk händelse en kväll där en kille (med invandrarbakgrund) trodde att det var en del av lajvet, medan en apfull kille (knekt från södra delarna av Sverige) knuffade honom upprepade gånger för att starta ett slagsmål. Det var nog tur att killen som blev knuffad inte insåg hur fasansfullt rasistisk den andre killen var, istället trodde han det var någon sorts konstrad in-lajv händelse och började prata om att ”vi knektar måste hålla ihop, det är Duvrike som är fienden” (denna apfulla rasist var dock inte en av knektarna från Stockholm, ifall nu någon bryr sig såhär 13 år efter lajvet).

    Det lustiga var att jag minns Vreta värnlag så väl, de var en grupp universitetstjejer som lajvade, och eftersom andan i lajvutskicket var att både män som kvinnor var soldater i den här lajvvärlden så dök de upp på lajvet intet ont anandes som ett band kvinnliga soldater … vars tält hamnade precis bredvid en jättegrupp av supande manschauvinistiska knektar som hade med sig en ”svans” av lätta tjejer från Kungsängen som de strulade runt med, det var kanske inte optimalt för att alla skulle känna sig välkomna och respekterade på lajvet!

    Diskussionen på Internet efteråt var inte nådig! Knektarna hade förstört lajvet med sitt supande, grisande och kvinnosyn! Samtidigt var det också många som medgav att deras närvaro och framförallt musik hade bidragit till att göra allting väldigt stämningsfullt och minnesvärt. Det var en härlig känsla att marschera nedför en skogsväg med musiken från en trumma och en flöjt ekandes genom skogen.

    Jag minns en diskussion med Henrik Summanen (en av arrangörerna) efter lajvet, han tyckte jag skulle ”prata med mina kompisar om deras beteende”, varpå jag upplyste honom om att det faktiskt var arrangörerna som sagt att vi skulle ingå i knektgruppen och satt oss i kontakt med dem.

    Gilla

    Svara

    1. Bäste herr svenskbladets grundare!
      ”Lätta tjejer” säger du? Hur står det egentligen till med din egen kvinnosyn?
      Tyvärr var jag ännu inte aktiv som lajvare när Nyteg begav sig. Jag hade dock inte haft något emot att vara tjej där med en svans av lätta knektkillar efter mig.
      Slampiga knektarkarlar. Finns det nått bättre?

      Antar att Peter B fick svar på sin fråga här.

      Gilla

      Svara

      1. Jo du har faktiskt helt rätt Kim, tjejer ska också kunna bete sig som killar utan att kritiseras för det. Eller snarare ska man se ner lika mycket på killarna?

        Men jag tror kvinnorörelsen eller vad man ska kalla det är rätt splittrad när det gäller hur man ska hantera detta.

        Universitetstjejerna som tältade bredvid knektarna var inte lika pigga på att ragga på de heta knektarna nämligen, de var mer av åsikten att de var mansgrisiga svin.

        Gilla

  7. Jag har velat lajva ett tag nu! Fick chansen för några år sedan på något mindre lajv, men bangade ur då jag var blyg och det krånglade med mitt släktträd, haha. Det här är någonting jag verkligen skulle vilja prova på, men jag litar inte riktigt på att jag klarar av att hålla det trovärdigt. Om någon slog mig med ett latex- svärd skulle jag säkert ofrivilligt fnissa till och förstöra för alla andra. Eller så skulle jag väl kläcka ur mig någonting i stil med: ”Men chilla för fan”, bara för att jag inte får.

    Om jag någon gång får tummen ur röven ska jag spela stum, det är nog säkrast för alla inblandade.

    Gilla

    Svara

  8. Mannen på bild 12 uppifrån heter Gustav Fungdal och är idag verksam i renässansföreningen ProKnekt (www.proknekt.se). Han är också en jävel på att sy, den dräkt han har på sig på bilden har synts på i stort sett varenda medeltidsvecka sedan -97, senast i år då den satt på en kanadensare.

    De två på bild 26 är Jonas Samuelsson och Maxx Dunell. Jonas driver idag hemsidan http://www.landsknecht.org med bravur och är aktiv i Stockholmsfänikan. Maxx Dunell har idag världens längsta skägg.

    Gilla

    Svara

  10. Heike Brandrabe, eller rättare sagt stf värnförare Brand, Vreta Värnlag, hird Stahler här.

    Till skillnad från rätt många i knekthopen var vi på lajvet för att lajva och inte för att ragga eller kröka. Det fanns en del saker i utskicket till vår grupp som var väldigt ogenomtänkt ur jämställdhetsperspektiv, men på det hela taget var Nyteg ett för tiden helt ok lajv för oss kvinnor som ville spela soldater. Faktum är att det är och förblir det bästa lajv jag har varit på och jag har ganska höga krav.

    Vi hade inga problem med hur knektarna skötte sitt interna spel och jag tror att vi totalt under lajvet råkade ut för en eller två möjligen sexistiska och därmed offiga kommentarer. Kan Vreta ha blivit hopblandade med Malens värnlag, de på bilden med bildtexten ”These guys? No idea.” som bodde betydligt närmare knektarna än vad vi gjorde? För övrigt var den yngsta av mina gruppdeltagare (”universitetstjejerna”) 16 år vid tiden för lajvet…

    Raggar gör man _efter_ lajvet om man har lite stil och klass. Jag raggade i vart fall upp killen som spelade värnlaget Svarta Rosens värnförare och var ihop med honom ett antal år därefter. Men så var ju Svarta Rosen bra mycket roligare att lajva mot (och bra mycket hetare) än de bakfulla slashasarna i knekthopen också… 😉

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar