26 reaktioner till “”Kristalltjuren” och ”Den femte konfluxen””

      1. Inte bara tveksamt utan omöjligt. Rättigheterna för bilder och kartor tillhör med största sannolikhet respektive upphovsperson och inte Erik Granström/Järnringen.

        Gilla

      2. Och dessa upphovspersoner är helt omöjliga på att släppa sina alster under CC-licensen? Det vet du?

        Jag kan förstå om man vill hålla på licensen för sina bilder, men kartorna borde ju vara svåra att använda i något annat sammanhang.

        Gilla

  2. Försökte under några års tid att få tag på Kristalltjuren via Tradera och annonser, utan framgång. (OK, hade min budget varit obegränsad, så visst. Men det är den inte. Kunde jag få tag i Svavelvinter, Oraklets fyra ögon, Trakorien och Den femte konfluxen för 200-250 kr/st borde det gå med Kristalltjuren också, resonerade jag.) Gavs den ut i mindre upplaga än övriga delar i Konfluxsviten?

    Gilla

    Svara

  3. Behöver jag ens påpeka att jag håller hårt i mina välbevarade exemplar (iaf när man talar de tre sista delarna som bara är bläddrade i). Har dock sett att materialet går att få tag på lite varstans för den som inte har några skrupler vad det gäller upphovsrätt.

    Gilla

    Svara

  4. Måste påpeka att jag älskar den här sentimentala andan som råder bland rollspelare i Sverige. Istället för att böcker används så ställs de i hyllan samlar damm, och försvinner från marknaden, vilket innebär att en stor mängd nyare rollspelsentusiaster antingen tvingas avstå från att spela fantastiska kampanjer alternativt bli kriminella.
    Om tre år står förmodligen hela Järnringens M:UA samlade verk i hyllorna hemma hos de som var med ”på den tiden” och proceduren upprepas. Helst ska dessa litet äldre (samlarna) klappa de nya på huvudet också på diverse forum och säga någonting i stil med ”Håhå jaja, ja. Man har ju inte spelat rollspel om man inte har spelat Konfluxsviten.”
    Och just det ja. Jag var ironisk också.

    Gilla

    Svara

    1. Det är just av denna anledning som jag bit för bit säljer av mina gamla rollspelsböcker. Rollspel ska spelas, inte stå och möka i en bokhylla. Eller i mitt fall: ligga i lådor på vinden.

      Gilla

      Svara

  5. Att sälja gamla rollspelsprylar är som att sälja en bit av sin själ. När något väl är sålt blir man aldrig hel igen. Jag vet inte hur nostalgiska andra människor är men jag skulle aldrig t.ex. sälja min svarta drakar och demoner box. Jag kanske inte spelar DoD2 nu för tiden men öppnandet av boxen och bläddrandet i den slitna regelboken får mitt hjärta att le och hundratals goda minnen att återkomma. En känsla jag mår bra av och vill uppleva fler gånger.

    För övrigt tycker jag att rollspelsföretag inte ska var snikna med gamla prylar. Järnringen t.ex. borde om 3 år när de ingen längre har några ekonomiska intressen av Mutant UA ge ut allt material som pdf. På så sätt kan M:UA leva vidare på nätet och hittas av en ny och yngre generation. Att snika på grejorna leder bara till rollspelshobbyns allt för tidiga död.

    Tänk er vad fint om alla gamla svenska rollspelsprodukter som producerats var samlat på en webbsida där man fritt kunde ladda ner dem. Vore inte det himmelriket?

    Gilla

    Svara

      1. Järnringen får väl fråga Paradox eller vem det nu är som äger licensen om lov. Det är väl bättre att hålla varumärket levande än att låta det dö igen.

        Gilla

      2. Det lär inte gå. Järnringen förlorade licensen för (iaf bla) att Paradox tyckte att den planerade utgivningstakten var för låg. Tydligen är de bara intresserade av licenstagare med ett visst tryck i produktionen, som tex Fenix nu med Mutant i snart sagt varje nummer. Då är det nog inte troligt att de är intresserade av ett pdf-projekt som gör ett nedlagt spel tillgängligt då de från början inte var intresserade av att hålla liv i spelet.

        Vänligen,

        Patrik

        Gilla

      3. Men vad är det Paradox vill? Det är ju inte som så att de jagar med ljus och lykta efter en ”arvtagare” för Mutant och inte lär de själva producera något. Vill de bara att Mutant ska mögla i glömskans salar eller har de någon plan över huvud taget? Paradox har som jag förstått det sålt sin Drakar och Demoner licens. Det var i och för sig till deras polare Theo Bergqvist men ändå. Vore det inte en god idé att Paradox sålde Mutant till någon som vill förvalta arvet? Dessutom tjänar de några kronor för besväret.

        Gilla

      4. Det är inte riktigt så det ser ut. För att någon ska få använda licensen krävs det alltså, precis som Patrik säger, att varumärket hålls riktigt aktivt. För att göra detta krävs en hel stab av folk: författare, formgivare, illustratörer, webbredaktörer etc. Helt enkelt en väldigt tidskrävande och dyr process om det ska göras snyggt. Helt eller nästan omöjligt med de ekonomiska villkor som råder i den svenska rollspelsbranschen idag.

        En aktiv användning av licensen kräver naturligtvis rätt mycket resurser. Jag tror att Paradox hellre ser att varumärket är helt aktivt än att det för en diffus, halvaktiv tillvaro på nätet. Jag hade nog agerat på samma sätt om jag hade ägt licensen. Min vilda gissning är att Paradox hoppas att någon ska vilja göra ett datorrollspel eller liknande av Mutant – och därför inte vill ha en lågaktiv licensanvändare. Man behöver inte vara ett finansgeni för att inse att det är i datorerna pengarna ligger.

        Gilla

      5. Jag tycker att låg utgivningstakt är bättre än ingen utgivning över huvud taget. Jag kan dock förstå Paradox tanke även om jag inte alls håller med den. Men till en annan fråga. Om Järnringen (helt hypotetiskt) skulle vilja ge ut allt sitt Mutant UA material finns det då en logisk/affärsmässig anledning till att Paradox skulle vilja hindra det?

        Gilla

      6. Sen e det väl frågan om någon tror att det finns en marknad för MUA som dataspel – men om ett tag, med lite westernvibbar och förlagt i New England, så… kanske.

        Gilla

      7. Jag tror också att en relevant fråga för Paradox är hela företagets varumärke: de vill framstå som ett företag med en hög aktiva, attraktiva licenser. Vad som är roligast för ett litet gäng entusiaster som oss är av underordnad betydelse.

        kosta har helt rätt när det gäller MUA:s geografiska begränsning. Det är ett snävt varumärke på så vis. Och förlägger man MUA i Nordamerika har man ju inget behov av Pyrisamfundet. Och postapokalyptiska fabeldjur och psi-personer går knappast att betrakta som ett licensbart koncept.

        Gilla

      8. Varumärket är väl egentligen bara namnet Mutant? De kan klistra på den etiketten på vilket innehåll som helst, egentligen. Sen får man inte glömma att Mutant lika gärna kan stå för 2089-versionen, som är en mer generell cyberpunksetting och kanske därför lättare att använda även utomlands.

        Gilla

      9. Ur Paradox Entertainments perspektiv består nog det värdefulla i varumärket Mutant av Mutant Chronicles-konceptet. Det är det de presenterar på sin webbplats och det är det som har en potentiell internationell marknad.

        Om filmen ”Mutant Chronicles” som gavs ut 2008 (samma år som Järnringen förlorade licensen, vet ej om det fanns något samband) hade blivit en stor succé hade de ju säkert lanserat en mängd kringprodukter. Inte helt optimalt att samtidigt ha Mutant:UA ute på marknaden.

        Det de skulle kunna göra är att sälja/licensiera ut det gamla Mutant-konceptet/världen men under den förutsättningen att det inte får kallas Mutant. Men det är väl svårt att tänka sig att någon kan få någon ekonomi i det för tillfället.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s