I kväll ska jag vara en sån där spelledare igen. Vår Svavelvinter-kampanj börjar närma sig klimax på Marjura. När vi avslutade senast hade rollpersonerna just tagit sig in i shaguliternas Järntorn genom att klättra upp genom latrinen/misslyckade-experiment-hålet.
Rollpersonerna är ett gäng tricilviska adelsslynglar vars officiella ursäkt till att besöka Marjura är att de vill jaga pälsödlor. Egentligen är de medlemmar i en mycket hemlig och exklusiv herrklubb/studentförening/politisk organisation kallad Blå Flamman, och letar efter bevis för att shaguliterna har samröre med kejsarinnan. Är syftet att skada eller skydda henne? Det är rollpersonerna ännu inte på det klara med.
Vid sidan om detta så har rollpersonerna egna personliga ambitioner, så som att hitta en fästman åt sin syster, få in en fot i svavelhandeln eller döda alla nekromantiker som bara går. Lite sånt, ni vet.
Under de gångna spelomgångarna har gruppen befriat Kmorda-templet, försökt tortera information ut en shagulit, freakat ut när Cruri återuppstod, och blivit någon sorts ”hang arounds” till rebellerna (detta trots att de hatar rebellerna och allt de står för – rollpersonerna är Trakoriska patrioter in i benmärgen).
Och nu är det alltså dags att ge sig in i lejonets håla. Hur förbereder jag mig för detta kataklysmiska speltillfälle? Inte alls, faktiskt. Jag har mest degat i soffan och läst Heitz The Dwarves. För sådär 3 veckor sedan läste jag igenom de relevanta delarna i Svavelvinter, men mer än så blir det nog inte. Förr i tiden brukade jag förbereda mig minutiöst inför varje spelomgång, men inte längre. Så länge jag ett hum om vilka aktörerna är, vad de vill, och har någon form av grep på plotten så brukar det lösa sig.
Upp till bevis kl 18.
Piruett 
Lycka till!
GillaGilla
Ibland blir det ju faktiskt bara sämre ju mer man förbereder sig. Så länge man, som du säger, har koll på aktörerna och deras viljor, samt de stora dragen har åtminstone jag upplevt att flytet i många fall blir bättre.
Risken att fastna i detaljerna förminskas.
GillaGilla
Svavelvinter hehe Höga nostalgi- och kultpoäng blir det.
GillaGilla
Ju mer detaljerade förberedelser, desto mer sitter man i skiten när spelarna tar hela idén och kastar ut den genom fönstret. Har själv flera gånger råkat ut för att jag planerat ett scenario, letat reda på fyra möjliga utvägar, utvecklat dessa, och sedan suttit och stirrat tomt framför mig när spelarna hittar en femte, sjätte och femtioelfte lösningen.
Inte spelat DoD än, trots att jag har en hel del från Trudvang, men förhoppningsvis får jag tillfälle att köra det snart. Nu är det mer Noir som är aktuellt.
GillaGilla
Hmpf! Ännu ett misslyckat TPK om jag får säga mitt 😉
GillaGilla
Vänta bara du!
GillaGilla
Själv ska jag kicka igång ”Oraklets fyra ögon” imorgon (fredag) kväll. Ska bli sjukt kul. Ska bli grymt kul att se hur rollpersonerna (som är länsherre Silverhamres osnutne son riddar William, hans rådgivare symbolistmagikern och drakologen Aimon Arcturus och den av länsherren anställde kaptenen och livvakten kallad Svarta Räven) kommer tackla det som jag och Shagul och Da Kaelves spelare kommer att utsätta dem för.
GillaGilla
tack för bra blogg. ska snart spelleda svavelvinter/ femte konfluxen. Tack för bra inspiration och tankar kring detta. posta gärna reflektioner om hur äventyren utvecklas i er grupp
GillaGilla