Ondvinter. Ta mig fan. Detta hade jag inte väntat mig.
Jag har härmed äran att utse Anders Björkelids bok Ondvinter till den bästa svenska fantasyromanen genom tiderna. (Som jag har läst.)
Konkurrensen inom genren är väl inte så stenhård, men ändå. Ondvinter är bättre än Svavelvinter, bättre än Efter lägereldarna, bättre än Bröderna Lejonhjärta.
Hur ska jag nu kunna underbygga detta extravaganta påstående? Ni får väl läsa boken själva, era latmaskar! 159 bagis på Sf-bokhandeln.
Men så mycket kan jag säga att Björkelids språk är hur skönt som helst. Ord som ondvinter, kejsarsvärd, domarring, palatshund, hirdjägare, vättesnara och galgman får det att rysa i kroppen på mig. Björkelid har dessutom ett ordförråd som känns trovärdigt när han beskriver en ganska jordnära fantasyvärld där huvudpersonerna är uppväxta på en bondgård. Han har det rätta tugget: något ålderdomliga svenska uttryck som man skulle kunna tänka sig att ens gammelmormor använde när hon puttrade runt på den där gården utanför Sundsvall i början av 1900-talet.
Huvudpersonerna ja. Sunia och Wulf heter de, ett tvillingpar i de tidiga tonåren som lever på en ödslig gård tillsammans med sin far. Nämnde jag att en stor del av boken är skriven i vi-form på ett helt fantastiskt sätt som jag inte trodde var möjligt? Så är det i alla fall.
Nåväl, Sunia och Wulf får inte leva ostört på sin gård utan dras snart in i händelser de inte förstår. Ondvintern är på intåg och Vinterkungen samlar sina styrkor – och tvillingarna hamnar givetvis mitt i soppan.
Om jag prompt måste invända mot något i Ondvinter så är det att upplägget kanske är lite väl traditionellt. Ynglingar som bor på en bondgård uppsöks av ödet och får vara med om äventyr, upptäcker att de har en hemlig bakgrund … ja ni vet. Det gör dock inte något – Ondvinter är så förbannat bra ändå. Björkelid må använda klyschor, men han använder dem på ett vackert sätt. Jag kan inte uttrycka det klarare.
Ja, Ondvinter är bäst i Sverige. Jag längtar efter del två (av fyra). Öka, Björkelid!
Fotnot: Anders Björkelid har tydligen lajvat en del i sina dagar inte lajvat alls. Han har även skrivit ”Om älvor och irrbloss” i Sinkadus nr 37.
Piruett 
Vad kul. Den ska jag läsa i sommar. 🙂
GillaGilla
Låter riktigt lovande! Jag letar med lykta efter vettig fantasy på svenska åt biblioteket, och mig! Fint!
GillaGilla
Okej. Då väntar vi på Ondvinter RPG…
GillaGilla
Ondvinter är underbar, jag njuter verkligen av språket. Och jag må vara partisk eftersom vi är kollegor Anders och jag, men del 2 (läst i manusform) är minst lika bra.
GillaGilla
Petter B, ja jag skulle inte säga nej till Ondvinter: Rollspelet. Det skulle vara som Trudvang, fast gjort ordentligt.
Nadja L: Som sagt, säg åt honom att öka. 🙂
GillaGilla
Okej, det låter intressant. Ungefär vad skulle man göra i ett sådant spel? Vilka skulle rollpersonerna vara?
GillaGilla
Jag tackar, bockar och rodnar av de vänliga orden. Jag har inte mycket att tillföra här, men ville ändå klargöra två saker: 1) Jag har aldrig lajvat, därtill är jag alltför hämmad. Bordsrollspel däremot. 2) Ondvinter har redan levt sitt liv som rollspel. På konvent i Dalarna i mitten av 90-talet.
GillaGilla
Han skriver redan i en imponerande fart. Men sen tar det ju lite tid att producera en bok från det att texten finns till dess att boken ligger ute i bokhandeln.
GillaGilla
Jag tror att det är bestämt när tvåan kommer. Men sån info är det väl bäst att ni skaffar er från förlaget. Skriv och fråga 🙂
GillaGilla
I sann DragonLance-anda är detta alltså en modul från början — finns den för nedladdning tro (alltid trevligt med extramaterial)?
För övrigt tipsar jag recensenten & övriga om Bertil Mårtenssons svit ”Maktens vägar” (formellt en trilogi men egentligen mer två+en bok) för den som är sugen på stilriktig svensk fantasy. Replik gjorde ett omtryck i mitten av nittiotalet, så den borde gå att hitta antikvariskt om inte annat.
/kgm
GillaGilla
det fins att ledda ner
GillaGilla
Kristian G: Jag är rädd att det varken var en modul eller något som kan laddas ned. Jag har skrivit mycket få regelbundna scenarior.
Att Ondvinter var ett rollspelsscenario från början är något som gör mig själv lätt nervös – framförallt med tanken på Dragonlance som jag tyvärr tycker är rätt svårsmält.
För den som av en händelse skulle vara intresserad av de konventsscenarion jag skrivit finns de listade på hemsan och några går att köpa via lulu.com/andersbj
Uppföljaren till Ondvinter är, som Nadja L skriver, klar och bör komma i mars nästa år. Just nu har jag semester från skrivandet i några veckor men hoppas kunna komma igång med den tredje boken rätt snart.
GillaGilla
Om Ondvinter var ett rollspel, ungefär vad skulle rollpersonerna göra och vara?
GillaGilla
Jag antar att du menar ett rollspelssystem? En spelvärld? När Berättelsen om Blodet var rollspel gjorde rollpersonerna saker som mycket liknade det som händer i böckerna. Om världen lämpar sig för spel utöver den ursprungliga berättelsen vet jag inte. Det är möjligt, men jag kanske inte är bäst lämpad att avgöra det. Jag föredrar korta, avslutade scenarion framför långa kampanjer i töjbara och evigt expanderade världar. Sådant är i och för sig kul, men lämpar sig bättre i dataspel brukar jag tycka.
Rollpersoner för mig är vad som helst som har placerats i en situation där de på ett naturligt sätt glider in i en utstakad berättelse.
Men det är klart. Om intresset skulle visa sig var enormt vore det kanske kul att göra någon nostalgisk tripp och konstruera kampanjmaterial till Ondvinter med uppföljare. Tyvärr tvivlar jag på att intresset skulle kunna blir tillräckligt stort för att det skulle vara värt att göra det. Rollspel verkar förbli en hobbyverksamhet för eldsjälar. Med två barn, heltidsjobb och författande ovanpå det blir det allt svårare att hinna med det. Tråkigt nog.
Men kanske Ondvinter skulle göra sig som tecknad serie …
GillaGilla
Jag som gärna spelade NisseNytt-scenarion när det begav sig sörjer fortfarande att de alster som faktiskt gick att skriva ned är svåra att få tag i. Läsvärdet är stort. Ondvinter skall läsas.
GillaGilla
Jag har som långsiktigt mål att fler alster skall göras tillgängliga via print on demand. Tyvärr är flera saker vi gjorde svåra att trycka eftersom de hade så överjävligt krångliga handouts. Meterlånga tygstycken, radband eller krossat glas. Vi var lite för glada i sådant där.
Är det någon särskild favorit du skulle vilja kunna få tag på?
GillaGilla
Jag vet att du och jag har pratat om Mannen i telefontornet, och möjligtvis Calymene, samtidigt som vi redde ut att Pantografen inte fanns annat än i sinnevärlden. Av kuriosaskäl skulle det också vara roligt att få se en komplett lista över alla NN-äventyr, även de som av förklarliga skäl inte går att massproducera. Skafferiet på Gården ser ut att ha undfägnat ett helt gille.
GillaGilla
Ja just ja. Det minns jag. Både Telefontornet och Calymene är Staffan Anderssons produktioner och inget som jag egentligen rår över. Jag tror att jag har pratat med honom om att återuppliva dem, men jag tror inte att han har haft tid över för det.
En lista på NNs scenarior sammanställde jag faktiskt för samlingsutgåvan av Upsala-sviten. Jag skall se om jag kan komma på ett vettigt ställe att lägga upp den på. En lista på alla som jag har varit inbland i finns på min hemsida.
GillaGilla
Jag kom förresten på att för den som är intresserad av Anders (och hans kumpaners) alster så sitter jag nog på ett gäng dubletter av ett par nummer av deras fansin som jag gärna skickar ut mot ersättning för porto. De gör inte nån större nytta i mitt förråd.
GillaGilla
Läste igenom denna bok igårkväll och kan verkligen säga att det var värt varenda minut. Det var länge sedan jag kunde läsa fantasy med den inlevelse jag hade i de tidiga tonåren, men denna bok väckte den magiska känslan av äventyr redan i första meningen. Underbart, ett stort tack till Björkelid för magin du skapat och tack till Edlund för att du visade var den låg gömd.
GillaGilla
Tack själv Arvid. Känslan jag själv fick av fantasy i de tidiga tonåren var en de saker jag själv mycket medvetet strävade efter. Kul att höra att jag har nått fram till någon med det/att vi delar liknande upplevelser av tidig fantasyläsning.
GillaGilla
Fantastiskt!!! Tack Anders B.
Lyssnade på denna bok nästan non stop.
Är snart 40 år och inte så lättköpt längre men detta var bra.
Intressant uppbyggnad i början av boken. Man vet inte om det är Sunnia eller Wulf som berättar. Coolt.
Ser fram emot nästa bok.
GillaGilla
DÅ har du inte läst många böcker om du tycker att den är så bra, för den suger!!!
GillaGilla
Jag håller just på att läsa Ondvinter och man blev verkligen gripen av boken redan i början 😉 Komplimang till författaren.
Hur många böcker om Wulf och Sunia ska det bli?
GillaGilla
En sak till bara, skit coolt att du har rötter i Älvdalen 😉
GillaGilla
Fyra böcker blir det. Den tredje är klar och ligger på förlaget och väntar på en sedvanlig genomgång.
Anar jag att du också är övdaling?
GillaGilla
tack! Ja, jag bor i Älvdalen 😉
Jag har en förarning att jag känner din mamma 🙂 Jag blev lite fundersam när jag hörde ditt efternamn.
GillaGilla
Jobbade hon som lärare?
GillaGilla
Visst gjorde hon det. Och min far också. Båda gick i pension helt nyligen. Det är nog få där hemma som inte har haft någon av dem i skolan.
GillaGilla
ja, precis, jag hade henne i historia 😀 Hon var en bra lärare 😉 Hälsa henne;) Hon har berättat om dig tror jag!? haha minns inte riktigt.
GillaGilla
gick du i skola i Älvdalen?
GillaGilla
Ondvinter ligger just nu på top 1 av bästa fantasyböcker jag har läst! Tack så mycket Anders Björkelid.
GillaGilla
Ronja: Ja, jag är född och uppväxt där. Älvdalen är fortfarande hemma för mig även om jag inte är där ofta.
Robin: Tack själv.
GillaGilla