Sinkadus nr 25 (juni 1990)
Omslag
Av någon anledning har jag alltid gillat den här bilden skarpt. Jag tycker att den är enormt fantasikittlande, och ända sedan jag först såg den har den för mig representerat känslan i Drakar och demoners magi. Det är så många små detaljer i den – pentagram, fönstermålningar, konstiga bägare … För att inte tala om en dvärg som inte har ringbrynja och tvåhandsyxa. Det är stort. Jävligt stort.
G Hildebrandt har målat.
Ledare
Sidantalet har minskat från 40-någonting till 32 sidor.
Vi har till slut varit tvungna att se fienden i vitögat. Fienden heter Höga Kostnader. Hittills har Sinkadus aldrig gått med vinst, men det är okej eftersom den samtidigt är vårt främsta reklamorgan, men när det handlar om tiotusentals kronor i ren förlust för varje nummer går det inte att föra upp det på ”reklamkontot” längre.
Olle Sahlin
Det jag undrar när jag läser det här är om Sinkadus börjat sälja sämre eller om det är Äventyrsspels övriga produkter som har tappat. Men troligen handlar det om att produktionskostnaderna har ökat under årens gång – varför annars skulle redaktionen hela tiden experimentera med papperskvalitet, sidantal och format?
Arkivet
Anders Blixt har gjort en djupdykning ner i staden Nohstril i landet Erebos. Vad jag kan se så är det en renässansliknande fantasystad med tjuvgillen och intrigerande handelshus. Det är de senare som styr staden och som brukar sig av en polisorganisation kallad Ocula negra för att hålla ordningen.
Roligast är dock att det i stadens hamn står en ”frihetsgudinna” som ser ut som en skäggig luffare. Okej att den är en hyllning till stadens piratgrundare, eller vad det nu var, men kunde inte staden investerat en glorifierad piratlook iställer för en realistisk?
Det konstiga med artikeln är att det inte ges några egentliga anledningar till åka och äventyra i staden. Den bara presenteras i befintligt skick, med beskrivningar av allt från ”Ankstaden” till Elementarmagiakademin. Inga direkt äventyrsuppslag alls.
Faktum är att det finns två (2) magiska akademier i staden. En för elementarmagi och en för symbolism.
Kontakterna mellan elementarmagikerna och symbolisterna är för tillfället något frostiga sedan en misslyckad besvärjelse förvandlade symbolisternas torntopp till något obeskrivligt, som med fasansväckande skrän flaxade bort i natten.
Övriga artiklar
Lagom till det här numret kom ut i handeln så släpptes den så kallade Magiboxen där Äventyrsspel samlat ihop alla olika trollformler som legat och skräpat i tjogvis av olika moduler. Givetvis tillägnas boxen en sida, där konstruktörerna berättar lite om hur bra den är. Så här i efterhand kan man dessutom se det lägliga i att Magiboxen innehåller regler för magidueller med tennfigurer, samtidigt som Äventyrsspel börjar sälja dylika. Läs mer om Magiboxen här.
Åke Eldbergs ”Galaxen bortom stjärnorna” till Stjärnornas krig handlar om hur man kan använda SKR:s regler till andra scifi-värdlar, t.ex. Larry Nivens Known space. Artikeln är alltså ett försök till att bredda Stjärnornas krig till ett generiskt scifi-spel. Grundtanken är simpel: behåll reglerna, byt ut fluffet. Inga konstigheter där.
Mutant-materialet i detta nummer är begränsat till en novell av Gunilla Jonsson som heter ”Wardens kod” och som jag varken har lust eller ork att läsa. Ännu en gång. Dels för att Sinkadusnoveller brukar vara ”sådär bra”. Dels för att jag aldrig har läst rollspelstidningar för skönlitteraturens skull.
Insändare
Anders Jordahl och Henrik Sandberg tycker det är dålig stil att Äventyrsspel inte vill översätta Donaldsons The mirror of her dreams. Redaktionen svarar:
Den måste splittras upp i två delar, och med fortsättningen uppdelad på samma sätt skulle det innebära fyra böcker som oupplösligt hänger ihop. […]
Boken får inte vara för tjock (>280s) för då kostar den för mycket att trycka och vi har inte råd att ge ut den (utan att höja priset till 70:-) För att en bok ska gå ihop ekonomiskt ska den inte vara tjockare än 200 sidor. […]
Boken får inte vara beroende av att man läst en tidigare bok i serien. Eftersom vi är tvungna att ge ut böckerna i Pressbyrån är det väldigt svårt att få tag på gamla böcker, och då säljer fortsättningarna mycket sämre. Bokhandeln är tyvärr väldigt sällan intresserad av att ta in fantasypocketar.
Jag tycker att Pressbyrån borde börja sälja sword & sorcery igen. Det var härliga tider när man gick in för att köpa Hubba bubba och kom ut med Det svarta svärdets bane.
Torbjörn O vill dessutom ”ha en förklaring på ALLA förkortningar i alla rollspel, tack”.
Äventyr
”Mardröm i mörker” är ett DoD-äventyr av Michael Petersén. Här visar Petersén upp sina synska talanger och ger en gud namnet Nabo. Inte riktigt ”Naboo”, men inte långt ifrån.
Rollpersonerna anlitas av ett gäng dvärgar som störts av att lokalbefolkningen vill få bort deras gruva. Problemet beror på att gruvan är uppförd på helig mark. I spåren av insändarsidans ond/god-debatt ställs här rollpersonerna inför ett etiskt dilemma. Ska de röja bort de gudfruktiga lokalinvånarna, ska de försöka få bort dvärgarna från gruvan, eller ska de låtsas som ingenting?
Schysst äventyr, men om jag ska gnälla på något så känns dilemmat lite väl tillspetsat. Massaker på oskyldiga eller inte massaker på oskyldiga är inte direkt något subtilt val.
Reklam
Conan-serien. Det var fina grejer det. Jag minns med värme rollspelssidorna i den tidningen, där någon som kallade sig Henrik von Doom (?) skrev krönikor om Call of Cthulu, och man fick läsa artiklar som ”Vilken typ av DoD-magiker var mannen med järnskallen som Conan slogs mot i detta nummer?”. Tyvärr har alla mina gamla tidningar försvunnit i någon flytt under åren, annars skulle jag lätt scanna in rollspelssidorna. De var för bra för att försvinna i historiens mörker.
Omdöme
Det märks verkligen att Sinkan fått färre sidor. Det märks att beslutet kom snabbt. Den balans som tidigare funnits mellan de olika delarna av tidningen är borta. Beskrivningen av Nohstril (nostril???) är 10 sidor lång, medan äventyret bara tar upp tre. Det hade kanske funkat om äventyret utspelade sig i staden, men så är det inte. Även den totala avsaknaden på Mutant-material känns väldigt konstig. Spelet är ju fortfarande nytt!
Nej, det märks verkligen att sidor rykt med en rasande, skoningslös fart. Resultatet blev kanske den sämsta och tråkigaste Sinkan på länge.
Piruett 
Nohstril? Namnet fick mig att fullständigt ignorera artikeln. Kanske också att tidningens ojämna fördelning stämmer som du sa. Minns inte mycket av det här numret. Mina näsborrar vidgades snarast i frustration än glad hyperventilering.
GillaGilla
Jag tar inget ansvar för namnet Nohstril, det var Henriks påhitt.
GillaGilla
Henrik Von Doom är gemensam bekant till bland annat mig och Magnus Seter. Han heter egentligen Henrik Brandendorff och jobbar som (prisbelönt) översättare. Har du sett på TV har du garanterat sett något han översatt.
GillaGilla
Henrik översatte även Conan-serierna när det begav sig – då under namnet »Henrik Hårdråde«.
Bisarr fakta 1: Vid ett tillfälle smög han in mitt namn i ett Conan-avsnitt för att se om jag skulle märka något.
Bisarr fakta 1: Jag har (av misstag) huggit honom i huvudet med ett svärd.
GillaGilla
Bisarrt fakta 1: Alla bisarra fakta är just nummer ett i listan.
GillaGilla
Det är en frimurarkonspiration! De har hackat sig in i min post och ändrat tvåan till en etta i ett försök att misskreditera mig.
(Fnord.)
GillaGilla
Som en trogen Conan-läsare vill jag minnas att det i en kolumn i tidningen beskrivs hur Hårdråde (har jag för mig) provocerar någon annan på redaktionen. Resultatet blir att denne andre tar sitt svärd och klyver Hårdrådes skalle ner till käkbenet. Känns det igen?
GillaGilla
Det här är nog ett av de nummer som saknades i min sinkansamling när det begav sig. Ocula Negra är ju en helt briljant titel på en hemlig polisorganisation. Särskilt om de ständigt motarbetas och råkar ut för rådbarkningar i lokala gängstrider.
”Börjar spåna på en fantasyversion av the wire”
GillaGilla
Definitivt inte något av Sinkans höjdarnummer, men just Nohstril-artikeln var mkt matnyttig, vi spelade många äventyr i den staden. När man så här i efterhand läser artikeln kanske inte stadsbeskrivningen känns så där rasande originell men där och då passade den min spelgrupp alldeles ypperligt. Det kommer väl ett äventyr här om något – några nummer (”Skuggor över Nohstril”) som nog var det första äventyr jag var spelledare för. Vill minnas att jag (åtminstone då) tyckte att det var riktigt, riktigt bra.
I övrigt håller jag med om omslagsbilden – otroligt inspirerande.
GillaGilla
Gillar också omslaget. Känns som att man får tjuvkika på något man inte borde få se.
GillaGilla
Ja, jag kommer ihåg den eminenta framsidan, men inte mycket i övrigt från det här numret.
Men?! Var är författarens gnäll över Nya Mutant? Jag kräver rättelse! =)
GillaGilla
Åke Eldbergs ”Galaxen bortom stjärnorna” till Stjärnornas krig tyckte jag var mycket bra. Den väckte tankar i mitt huvud som inte funnits tidigare. Att man kunde ändra så mycket i ett spel, utan vidare! Jag kan inte minnas att vi faktiskt ändrade något, men tanken på att man FICK ändra var bra nog den. 🙂
GillaGilla
Sinkadus nr 25 har lite speciell nostalgisk känsla för mig. Jag lånade en gång min kompis alla ex av Sinkadus och när jag var klar med dom så lånade en annan gemensam kompis hela högen och när ägaren sedan fick tillbaka tidningarna så saknades just nr 25. Jag hävdar bestämt att det var den andra kompisen som slarvat bort det hela eftersom jag är noggrann med saker jag lånar av folk är den andra killen är kung på att slarva bort saker men i slutändan så har ett av dom sämsta numren speciell innebörd för oss tre.
GillaGilla
Jag måste säga att jag också gilla Nohstril och inte hade några problem att använda den stan i mina kampanjer. Ocula Negra rules! (or not…)
GillaGilla
Men recension idag var väl lite kort, det berodde väl inte bara på att tidningen blev kortare -kanske värmen 😉
GillaGilla
Två som spellett Nohstril? Då måste mörkertalet vara stort, jag tror bestämt att mina smaklökar har helt andra preferenser.
Nohstril? Vad avsågs, grottöppning? Namnet gäckar mig om nätterna…
GillaGilla
>> Torbjörn O vill dessutom ”ha en förklaring på ALLA förkortningar i alla rollspel, tack”. <<
Jag undrar faktiskt varför alla rollspelsförkortningar finns i rollspel.
I övrigt så minns jag hur ballt det var när det fanns stats på Conan till DoD i en Conan-tidning.
GillaGilla
För att rollspelare är lata och orkar inte skriva ut innebörden av DoD. En del är pedanter och tror att all text ska in i ett så kallat rollformulär, då är det bra med superkorta begrepp så man kan nyttja excelrutorna maximalt.
Men din poäng är bra. Det finns absolut fler förkortningar än vad som faktiskt behövs.
GillaGilla
Kan det vara så enkelt som att många vill ha ett språk som utomstående inte ska förstå? En stor del av målgruppen var väldigt unga nördar som nog ville känna sig lite viktiga. När jag gick i femman, hade Salomon-ryggsäck och började med rollspel tyckte jag att det var en riktigt avancerad hobby för smarta killar. Klart förkortningar behövdes. Det var ju lite som matte, fast kul.
GillaGilla
Rövarspråket 2.0
GillaGilla
Håller helt med om omslagsbilden! Har inte läst numret – läste aldrig sinkadus när det begav sig – men bilden prydde ju även omslaget till någon av regelböckerna till d&d (vilken det var har jag glömt).
En av de absolut bästa bilderna i mitt tycke, framför allt fantastisk ljussättning.
GillaGilla
Den var också på omslaget till Magi-boxen.
GillaGilla
Apropå nähsborren så är pharynx den vetenskapliga benämningen på svalget. Vilket får mig att undra om det möjligen är fler av Kopparhavets städer som fått sina namn efter anatomiska detaljer.
GillaGilla
(Varifrån namnen Smyrrha (i Erebs pseudo-Grekland), Besporho (vid landtungan som förbinder Ereb med den östliga kontinenten), Jalla-jalla (i Erebs pseudomuslimskaterroristerland) och Felicien med staden Tyros kommer är däremot inte svårt att lista ut…)
GillaGilla