De 5 mest tragiskt oanvända rollspelsmiljöerna

Ärligt talat, vem orkar i dessa dagar spela ett gäng omaka äventyrare på jakt efter guld i en stereotyp fantasyvärld? De flesta rollspelskampanjer är så lika att knappt deras spelledare kan skilja dem åt. Varför är det så? Det finns ju så många olika världar och miljöer som knappt används alls, någonsin. Trist.

Här är de fem mest tragiskt underutnyttjade rollspelsvärldarna, ever:

5. Stenåldern

Homo sapiens sprider sig från Afrika ut i Europa, neandertalare och homo erectus är på tillbakagång och cro magnon gör en cameo i världens historia. Vilda förhistoriska djur, oändlig vildmark, konflikter mellan stammar och folkslag, vapen av flinta. Eld! Åska! Saker som ryter i mörkret. Det finns så mycket friktion och spänning här att det inte finns någon hejd. Det går att spela allt från laid back byliv, till mammutjakt, till vildmarksutforskning.

4. Kalevala

Finsk folkesagefantasy helt enkel. Kalevala är som isländska sagor på acid: gudalika varelser strider och älskar, hämnas och besvärjar, reser till dödsriket, sjunger ner stjärnorna och bygger instrument av döda fiskar. Folk har namn som Väinämöinen, Lemminkäinen och Ilmarinen. Tänk er Nobilis fast i ett Finland-som-aldrig-fanns.

3. Internet

Inte något jäkla 80-talscyberspace. Internet som det ser ut här och nu. Jag vet egentligen inte vad jag menar med detta. Kanske spelar man olika sorters virus som försöker ödelägga folks mailkonton? Eller så spelar man någon som spelar WoW. Kanske tar man sig an olika roller via Twitter. Jag vet inte. Men detta är en väldigt outnyttjad kampanjvärld.

2. Internatskolor

En mängd mycket framgångsrika berättelser har utspelat sig på internatskolor: Harry Potter, X-men, David Copperfield, The name of the wind, Döda poeters sällskap och den odödliga Agent Cody Banks 2: Destination London. Internatskolan är på många sätt den ultimata miljön för intriger och rävspel. Inte nog med de konflikter och kotterier som uppstår av sig själva när du stänger in massa (för)pubertala människor i samma byggnad, slänger man in konstiga lärare, elever med hemligheter och föräldrar med mörka agendor … ja då är det bara att välja och vraka blad äventyren.

1. Sjukhus

Det spelar egentligen ingen roll var, när eller vilken typ av sjukhus det rör sig om. Tv-serier som Cityakuten, M.A.S.H., House, Grey’s anatomy och Scrubs visar att vårdmiljöer har nästan oändlig potential för konflikter av de mest skiftande slag. Med lite fantasi kan man få in nästan vilken typ av intrig som helst – från passionerade kärleksdramer och skoningslös maktkamp till humoristiska brottsmysterier och mystiska övernaturligheter. Vill man krydda till miljön lite kan man placera sjukhuset i en krigszon, på ett plantage i amerikanska södern år 1674, på en främmande planet, på en flygplats eller i Minas Tirith under Ringens krig. Det kan inte bli fel.

Bubblare

Harlequin-kärlek, Europaparlamentet, 1950-talets Skåne, backpacker-liv, kungahuset, vandrarhem, Ghana c:a år 1000 eKr.

31 reaktioner till “De 5 mest tragiskt oanvända rollspelsmiljöerna

  1. No. 5) Spännande hörru: ”Du bor i en grotta. Det regnar. Vad gör du?”

    No. 1) Hade inte Kult en massa sjukhusäventyr. Fast ok, utanför skräckblir det ju svårt.

    Europaparlementet känns som att det är min staffetpinne.

    ”MANDATPERIOD”
    – ett kampanjrollspel i Europaparlementet –
    Välj en av fyra klasser EU-ledamot, EU-funktionär, Lobbyist eller Politisk Rådgivare. Sätt den europeiska agendan! Kohandla över partigränserna, försvara din kommitté och tillkämpa dig rapportskap. Påverka lagföslag under beslutsprocessen och mottag ohemula mutor. Gå på porrklubb.

    MANDATPERIOD är ett roll- och kampanjspel som utspelar sig under en mandatperiod i Europaparlamentet. Spelet skildrar det dagliga politiska förhandlandet, och ger varje spelare en möjlighet att driva sin egen agenda och försöka påverka EU:s politik under en begränsad tidsperiod. Varje speltillfälle koncentrerar sig runt ett plenariesammanträde, och rollpersonerna kan lika gärna sammarbeta som vara bittra fiender.

    —det brilljanta med systemet ovan är att EP använder sig av ett poängsystem med jokrar!! för att dela ut ”rapportörskap” (ägarskap av ett lagförslag), så det finns redan ett IRL spelsystem!

    Jag tror jag börjar skriva idag! Jag kommer säkert till och med kunna få EU-stöd!

    Gilla

      1. Låter fräckt! Och sedan finns ju även Republic of Rome, som också känns lite liknande (fast med legioner och gladiatorspel).

        Gilla

  2. Jag är tråkig bästvetare: GURPS Ice Age (för alla slags jägarstenålder) och GURPS Romance finns redan. Jag har sett en professionellt publicerad järnålders-Afrika-spelvärld i slutet av 1980-talet (minns inte dess titel). Jag skrev ett sjukstugeäventyr till MERP Kin-strife; det utspelar sig i Minas Ithil under Ättefejden.

    Gilla

  3. Jag tycker stenåldersidén på riktigt är helt genialisk! Hade inte någon aning om GURPS Ice Age men alldeles oavsett tänker jag snarare att en väl beskriven kampanjvärld i stenåldersmiljö vore hur coolt som helst.

    Angående en av bubblarna; Ghana 1000 e.kr. är ju inte heller någon dum idé. När jag var ungefär 15 började jag fila på ngn slags rollspel/ miljö med utgångspunkt i Johan Vilde- seriealbumen. Det stannade på skiss-stadiet om man säger så, men jag kan än idag tycka att där fanns en ganska bra idé för en rollspelsmiljö.

    Annars kan väl framförallt listan över miljöer-som-nästan-men-inte-riktigt-kvalar-in-på-din-lista göras hur lång som helst. Att rollspel inte i högre grad har exploaterat medeltida mellanöstern (typ Tusen och en natt) eller det gamla Egypten kommer alltid vara ett stort mysterium för mig. Ok, jag vet att det finns undantag, men ändå..

    Gilla

    1. Besserwissern tjatar på.

      Antikens Egypten är nog lite väl tråkigt och välorganiserat för en spelkampanj. Jag har läst en sourcebook (från Iron Crown) och kände mig inte inspirerad. Det skulle vara om man läste Sinue Egyptiern av Mika Waltari och använde den som utgångspunkt; dess egyptiske hjälte besöker Knossos och Mesopotamien vid ca 1400 BC.

      GURPS Arabian Nights är en kul sourcebook med rollspel i Tusen-och-en-natt-miljö. Där finns goda öppningar för mystiska påhitt. Dessutom kan man äventyra i megastäderna Baghdad, Konstantinopel och Cordoba och tampas med de europeiska barbarerna.

      Problemet med stenåldersäventyr är att perspektivet blir begränsat när man inte har några egentliga samhällen att interagera i. Under paleolithicum (jägarstenåldern, äldre stenåldern) lever mindre än en miljon människor i Europa och alla var nomadiska jägare och samlare. Jag vill rollspela i städer och finner därför miljön extremt trång.

      Gilla

      1. Intressant. Jag går snarare åt andra hållet och vill ha mindre och mindre sociala enheter. Små byar, stammar, isolerade ödestäder. Nu senast funderar jag på en zombiekampanj där rollpersonerna bokstavligt talat är de sista levande människorna på planeten.

        Gilla

      2. Sådana där ”kammarspel” gillar jag för enstaka äventyr i en lång kampanj, men jag vill kunna falla tillbaks på storstadens mångfald och brist på kontroll. Hamnstäder är särskilt bra, ty de öppnar för kontakter med fjärran mystiska platser: Alexandria, London, Marseille, New York, Shanghai, Saigon, Sydney, Mumbai.

        Gilla

  4. Själv har jag funderat på en ny (?) genre: cyber curry. Cybernetiska nanoinplantat i ett indiskt samhälle präglat av jätteföretag, kastsystem och högteknologi. Årtal: ca 2100. Kanske en modul till Neotech 3?

    Gilla

      1. Så, det är alltså inget som finns till allmän beskådan? Då kanske du inte bara ska avfärda mitt inlägg med ett stöddigt ”Been there, seen that.”

        Gilla

  5. En till oprövad (?) genre:

    Rollspelet ”Familjeliv”

    med spännande karaktärsklasser som t ex

    * sömndepraverad småbarnsförälder
    * dagisbarn med ADHD
    * strulig tonåring
    * alkoholiserad svärmor

    med äventyr såsom:

    * Vi åker och storhandlar
    * Hela släkten firar jul
    * Utbränd och arbetslös – din väg tillbaka
    * Thailandsresan som Gud glömde

    Beställ idag och du får på köpet de klassiska expansionsmodulerna

    * Försäkringskassan – handläggare och andra höglevelmonster
    * Glutenallergi – din mutation i vardagen

    Gilla

  6. Är man inte ute på hal is om man förväntar sig att bra miljöer för TV-serier också ska fungera i rollspel? Bra TV-serier bygger i regel på karaktärnas relationer med varandra, vilket ofta är svårt att åskådliggöra i i rollspel. Därför tror jag inte att rollspel i sjukhus-miljö skulle fungera, med mindre att du nöjer dig att enbart spela drama och dialog. Och det är enligt mig inte tillräckligt att bygga ett helt spel på.

    Gilla

      1. Hm. Ja, men det är ändå något som skiljer rollspelens sätt att berätta från filmernas. Att spela rollspel är ju lite som att försöka vara med i sin favoritfilm men aldrig riktigt lyckas. Har man kul kommer man ganska nära. Eller är jag helt ute och cyklar? Rollspel handlar kanske inte alls om det.

        Gilla

      2. Jag skulle vara lite mer specifik. Äventyr bygger på konflikter men möjlighten att rollspela är direkt beroende av hur väl insatt spelaren är i världen. Därför är det lättare att spela ett fantasyvärld än i sjukhusmiljö. Jag är matad sedan barnsben med de sociala livet fungerar i världar befolkade av riddare och drakar men kan ingenting om sjukhusens interna hackordning. Jag skulle behöva läsa in mig på hur ”världen” är uppbyggd.

        Detta går visserligen att åtgärda genom att låta regelsystemet ta det sociala spelets plats. Spelaren lär sig inte hur sjukhusmiljön fungerar utan lär sig istället att kontrollera simulartorn. Nackdelen är att det lätt går ut över gestaltandet av rollpersonen.

        Gissningsvis är det just osäkerheten kring hur man skall gestalta sin rollperson som gör sjukhuset till en ganska tråkig rollspelsmiljö.

        Gilla

  7. Stenålderskonceptet skulle kunna bli riktigt bra parat med lagom mängd Howard- och Lovecraftiana — uråldriga monstrositeter, degenererade halvmänniskor, ett fåtal städer med Çatal Höyük-stuk (givetvis befolkade av depraverade tjänare till fasor från världarna bortom stjärnorna), ormfolk… kanske lite ekon av Malazan Book of the Fallen också, med T’lan Imass-bitarna som ledstjärna. Det finns potential.

    Gilla

  8. Precis som Lukas skulle jag vilja ha stenåldersgrejen lite pimpad för att den skulle tilltala mig, och då är gränsen hårfin mot den bättre sortens sword & sorcery (som Pangaea, till exempel).

    Ett indiespel hårt fokuserat på internatskolor skulle också vara kul. Och nej, inte Panty Explosion.

    Gilla

  9. För övrigt är 1950-talet lite sent för ett ordentligt Skånespel. Lägg det kring sekelskiftet och förläs dig på Piraten. Sedan kan man säkert vinkla till det på lite olika vis, allt från Amaltheaattentates politiska verklighet till vidskepelse och fallna präster med svartkonstböcker gömda under brädegolvet.

    Gilla

  10. Internatskola är en otroligt stor rollspelsgenre för forumrollspelare enligt min erfarenhet. Fullt med fjortisar förstås 😦

    Gilla

Lämna en kommentar