
Sinkadus nr 19 (juni 1989)
Omslag
Ladyhawke? Typ, fast inte. En genuin fantasybild: påklädd man med vapen och kvinna med urringning.
Det verkar som om Äventyrsspel fick en bra deal på Ken Kelly-bilder, för de prydde många av företagets produkter runt den här tiden: Ivanhoe, Ereb Altor, McCaffreys Drakryttarna och flera andra romaner i Drakar och demoner-serien, Barbia, Torshem, Shoguns vrede med flera. Ken Kelly är så nära en klassisk Drakar och demoner-omslagsillustratör som man kan komma.
Det hedrar Äventyrsspel att de valt Kellys (relativt sett) minst gubbiga bilder till sina produkter, för han är egentligen en hemskt chauvinistisk konstnär.

Ledare
Olle har uppdaterat sin signatur. Nu med karaktäristisk smiley!

En ”månadens ros” har för första gången dykt upp i redaktionsrutan. Den tilldelas ”Vic Kotnick”. Mystiskt.
Hemmfronten
Johan Anglemark och Håkan Ackegård (min idol!) har blivit fasta medlemmar av redaktionen.
Anglemark beskrivs som ”kassör i Europeisk Förening för Science Fiction, rollspelare sedan nio år tillbaka, 25 år gammal, har pluggat språk och litteratur i Uppsala. […] Särskilt intresserad av Irland, irländsk folkmusik, Kalle Anka och indoeuropeiska fornspråk”.
Ackegård beskrivs som: ”Fantasy- och serieentusiast, har pluggat datateknik i Linköping, har en syster som är butikschef på Tradition i samma stad, 30 år gammal, rollspelare, tecknar ständigt, har gjort scenografi till studentspex. […] Särskilt intresserad av metafysiska spekulationer, samt data- och informationsteori.”
Hemmafronten har dessutom bytt logga. Igen. Här kommer en liten återblick över ”Hemmis” loggor genom tiderna:
Arkivet
Även Arkivet har fått ny vinjett, fast den verkar tack och lov bara vara temporär:
Innehållsmässigt handlar Arkivet om sjukdomar. Abbe Cramér förmedlar lite allmän kunskap om sjukdomar och smittor, samt lite regler om hur man kan hantera dem i spel. Givetvis med nya förkortningar — LET = letalitet och dödlighet — och tärningsslag och tabeller och matematiska formler. Och, inte att förglömma, en tabell:
Min favoritsjukdom är dragsjuka som botas med ”närande kost och vin”.
”Sjukdomar” var en sån där artikel som jag läste noga och planerade använda i mina äventyr, men som jag sedan glömde bort helt.
Arkivets andra artikel heter ”Vatten är vått” och är skriven av Ola Nilsson. Den handlar om, tro det eller ej, vatten och ger svar på frågor som hur djupt ens rollperson kan dyka, vad som händer om man simmar med helrustning, hur magi funkar under vatten (eldbaserade besvärjelser funkar sådär), hur snabbt man kan röra sig, hur långt man ser … Ja, det är en heltäckande artikel om att äventyra under vattnet.
Bland de nya vattenlevade varelserna finns vattenalven (vars främsta fiende är hajmännen) och havsdrakar.
Artikeln avslutas med en lång beskrivning av hur coola hajar är. De är jättecoola.
Ereb Altor-special
Äventyrsspels kampanjvärld till Drakar och demoner släpptes i samband med det här numret. Ereb Altor – äventyrens kontinent kallades den tjocka boxen som snabbt blev rollspelssveriges hetaste produkt (tror jag, jag har inte sett några försäljningssiffror, men på den tiden kändes det så i alla fall).
I detta nummers ”Ereb Altor-special” presenterades blodsalverna: mordiska köttätare som dödar bara för nöjes skull, och som hatar vanliga alver. Drakar och demoners motsvarighet till drow, helt enkelt. Med den stora skillnaden att järnalverna inte bor i grottor, utan uppe i så kallade järnekar som förvandlar till sten medelst magi.
De är rätt typiska ”onda alver”. Ett fantasyspel utan onda alver kan man ju inte ta på allvar, så det var verkligen tur att de dök upp här.
Annat som ingår i ”specialaren” är en krönikeliknande text om alver (de snälla), en artikel om dvärgisk byggnadskonst (med ett exempel: Ambassaden i Entika som tråkigt nog inte har någon toalett), och en massa förslag på kampanjer i Ereb Altor. Och fina förslag är det:
- Jakten på den heliga grunkan
- Ivanhoe
- Robin Hood
- Väpnare-riddare-länsherre
- Korståg
- Omvänd Robin Hood
- St Göran och draken
- Sökande efter sitt ursprung
- Kärleken som divkraft
- Legotrupper
- PEST!
- Pirat
Äventyr
”Arvet” till Mutant 2 av okänd författare. Det är ett klassiskt flänga-runt-i-landet-äventyr och kräver att rollpersonerna drar runt mellan olika ställen och pratar/slåss med folk. Hindenburg, Göborg med flera städer avhandlas. För första gången på… kanske någonsin … så bifogas en del trevliga handouts i form av lappar som layoutats på olika sätt. Trevligt.
För alla Samuraj-fantaster finns ett till äventyr, ”Kopparringen” av Michael Petersén, Anders Blixt och Henrik Strandberg. Som vanligt när det handlar om Samuraj-äventyr så finns det en demon med bakom kulisserna. Han heter Aneki och kan bara manifestera sig om ”25 personer offras till honom på ett speciellt, mycket grymt sätt”. Kulten ”Den gudomliga vinden” vill frammana Aneki och rollpersonerna hamnar mitt i smeten. Ett stabilt äventyr helt enkelt.
Insändare
Nu är det krig i faggorna. Ett krig som man sett många gånger: någon ogillar ett visst spel, och någon annan ogillar att någon ogillar ett visst spel. För alla er som gillar sådana diskussioner kan jag hänvisa hit.
Annat skoj är att signaturen ”14-åring i närheten av Fridlevstad” skriver:
Varför skulle ni ge ut något så uselt som Gigant? Det är ju fullkomligt botten. Mutant 2 och Sagan om ringen var nästan lika usla. Expert var ju helt oförståeligt. Kan ni inte ha med ett förtydligande i nästa nummer av Sinkadus?
Men nu över till något annat: I nr 9 utav Sinkadus lovade ni att Majj littäl påni sö roulpläjjing gejm skulle komma ut, men i nr 10 så uppstod tveksamheter. Jag har inte fattat ifall det ska komma ut eller inte.
Era produkter är mycket för dyra. Jag fick spara i ett halvår för att ha råd med Mutant. 50 kr skulle vara lagom. I era produkter förekommer det för mycket kvinnor med alldeles för bara bröst. Det är ju skandal!
Förklara gärna i nästa Sinkadus hur man gör rollpersoner till Sagan om ringen-rollspelet. Jag kräver bättring, Äventyrsspel!
Jag hoppas verkligen att ni tar med mitt brev i Brevspalten för jag vet att det är många som har samma åsikt som mig.
Ilskna hälsningar!
Även för att vara en insändare i Sinkadus så är nog detta rekord i gnäll. Det är härligt att se!
Jakob R är inne på samma ämne (bröst): ”Jag undrar varför era illustratörers tecknade kvinnor har sådana tilltagna bröst.”
Äventyrs försvar: ”Att en och annan manlig illustratör tecknar på det viset beror nog mest på att ge gillar att göra det.”
Härligt med lite ärlighet!
Reklam
Same same. Den enda annons som inte setts tidigare är denna:

Undrar om något rollspelsförlag idag skulle använda ordet ”kontinent” på en av sina produkter. Det känns inte så sexigt, liksom.
Illustrationer
Håkan Ackegård in da house! Okej, en bild fick han in i alla fall.

Annars var det en extremt dålig skörd. Sammanlagt fanns det bara fem bilder i hela tidningen (inräknat den ovan, exklusive kartor). Av dessa var två stora som frimärken. De övriga såg ut så här:
Lite väl fattigt, tycker jag.
Omdömme
Om jag ska försöka bortse från den extrema bristen på illustrationer, så var det här ett schysst nummer. Kanske inte någon höjdpunkt i tidningens historia, men klart läsvärt. Jag gillar speciellt att det blivit lite fräna debatter på insädarsidorna. Jag väntar med spänning på de klassiska duster som komma skall.
Kolla in fler fräna Sinkadusmåndagar här.
Om Vic Kotnik:
http://tinyurl.com/od8h64
http://tinyurl.com/qpt38d
http://tinyurl.com/q4m965
GillaGilla
Hade jag sett den Ken Kelly på glada åtti, hade jag nog satsat mer på schackklubben.
GillaGilla
Andra kända Ken Kelly-bilder:
http://tinyurl.com/5drb5l
http://tinyurl.com/pdc26e
GillaGilla
Sedan får man ju inte glömma alla fina Manowaromslag. Där fick han ju ha med hur mycket svärd, bröst och muskler som han bara ville!
GillaGilla
Äventyret Arvet skrevs av Peter Wennerholm. Hans namn föll bort av misstag under den grafiska produktionen. Äventyret har en lustig bakgrund. Grundidén kommer från ”L’Aiguille creuse”, en roman av Maurice Leblanc om gentlemannatjuven Arsène Lupin, vilken kom ut på svenska kring 1970. Peter, som jag kände sedan 1974, hade kört storyn i CoC-miljö och jag övertygade honom att göra om den till MT2 i form av en Sinkadus-artikel. Där blev intrigen parodisk istället för bister.
GillaGilla
Jag skulle gärna läsa en intervju med honom här!
GillaGilla
”Det hedrar Äventyrsspel att de valt Kellys (relativt sett) minst gubbiga bilder till sina produkter, för han är egentligen en hemskt chauvinistisk konstnär.”
Återigen detta tröttande ”chauvinism = fel” perspektiv.
GillaGilla
Det är å andra sidan en åsikt som delas av nästan alla utom Zapp… 😉
GillaGilla
Om man skall vara rättvis och ”såga sina favoriter” så skulle Ackegårds illustrationer få samma hårda dom som det som skapats av Boris Vallejo mfl. När man jämför Kellys motiv med Håkans Ackegårds så är det inte speciellt stor skillnad.
http://www.kenkellyart.com/items/observer/observer.html
http://ackegard.com/gallery/v/supernaturals/faeries/dryad.jpg.html
Ändå måste jag tillstå att Håkans bilder får min fantasi skena iväg medan Kellys inte ger någon som helst inspiration att bygga äventyr på. Vad beror detta på? Är det för att jag sedan tidiga tonår tränat mig själv i att förknippa Håkans stil med rollspel, äventyr och sagor eller finns det något annat som gör att jag kan se förbi de nakna kvinnorna och förflyttas till sagornas värld när jag betraktar hans alster?
GillaGilla
Shit, snacka om en oförutsägbar publik. Här försöker illustratörerna att pigga upp sina bilder med lite avklädda damer, men uppe på sina rum sitter de tonåriga läsarna och försöker ”se förbi de nakna kvinnorna”. Själv håller jag med Nisses rättframa svar på insändaren: ”Dessutom är det ganska kul att titta på många av bilderna, och har man inte förstått det, har man missat något”.
GillaGilla
Kan tillägga att detta är ett av mina favoritnummer, som förgyllde mitt sommarlov på landet där jag satt och väntade på Ereb Altor-boxen, den rollspelsprodukt som jag kanske sett fram emot mest vid sidan av Trakorien och uppföljarna till Svavelvinter. Numret är Drakar och Demoner-tungt, vilket jag gillar, och har flera intressanta artiklar av god kvalitet, t.ex. Ola Nilssons om att spela under vatten och artiklarna om dvärgisk byggnadskonst och rollspelskampanjer (osignerade av någon anledning). Också artikeln om sjukdomar är rätt kul, även om listor på otrevliga sjukdomar mest är kul att läsa för en sadistisk SL men kanske inte så användbara i spel – lite som Grymkäfts fällor (SL: du vaknar på morgonen och märker att du har böldpest. Du dör några timmar senare. RP: jaha.) Brevspalten är fullmatad med sånt som brevspalten ska innehålla: gnäll, lite råskäll (inkl. ett hot om att skicka en judomästare för att spöa upp en annan brevskrivare som inte ser fram emot Mutant Ad Astra), några pekpinnar om hur man bör spela rollspel på rätt sätt och en och annan småstollighet. Schysst! Ett litet minus för de trista loggorna till Hemmafronten och Arkivet.
GillaGilla
Ja, den där kommentaren om bröststorlekar på kvinnor i rollspelsillustrationen är nog antagligen mitt mest kända bidrag till rollspelsfenomenet – iallafall i Sverige. Jag har träffat folk som faktiskt frågat om jag var den Jakob Ryngen som skrev det där om bröst i Sinkadus. Mindre känt är faktiskt att jag faktiskt fick ett äventyr publicerat i tidingen (tyvärr förbigånget i Sinkadus-måndag) och att inlägget faktiskt bara var en slutkläm på DoD felaktiga definition av däggdjur. Nåja, även om inlägget kanske syftade till att få mig att framstå som politiskt korrekt i en pubertal miljö så står jag dock fast vid att illustratörerna var ganska banala i sammanhanget. Jag menar – om jag gillar öl måste jag rita en pilsner i bakgrunden varje gång jag ska illustrera något? Men som sagt, det var ju kul att folk fortfarande minns inlägget.
GillaGilla
Artikeln om sjukdomar var (märkte jag när jag tillslut förstod den) mycket väl genomtänkt och välkonstruerad för att spegla hur sjukdomar beteer sig i rollspelstermer. Därför är jag smått förvånad att konstruktören, enligt mig, helt glömde att ha med en kollumn för: Inkubationstid.
GillaGilla