Var är min toasitsfantasy?

Titta! Folk på internet diskuterar saker jag skriver (inlägget Fantasyns största lögn):

Konsensus tycks vara att jag inte är ett troll (pust!) men att jag borde läsa mer Charles de Lint. Eller Murakami. Jag har läst en del av båda. De är bra.

Men, för fasen, både de Lint och Murakami skriver ju berättelser förlagda till vår värld, jorden, om än med lite konstigheter som Johnny Walker och S&M-älvor inkastade. Fusk ju.

Jag väntar fortfarande på att få läsa Lyannas bittra dagbok från åren mellan hennes första mens och när hon dör i ”a bed of blood”.

När vi ändå är inne på ämnet, var hittar jag genuint feministisk fantasy? Fantasy som problematiserar könsroller och könsbegreppet något djupare än ”titta vad synd det är om tjejer som inte får slåss med svärd”.

Bara undrar.

9 reaktioner till “Var är min toasitsfantasy?

  1. Ett svar på din avslutande fråga är: Robin Hobb, framför allt Ship of Magic och resten av den trilogin (jag vet, ständigt dessa trilogier). Hon är på gränsen till för ordrik ibland, men hennes mix av relationsdrama och fantasyaction är helt outstanding. De två andra serierna i samma värld, Farseeer-trilogin och Tawny Man-trilogin är mycket läsvärda de med, men för när du vill ha just feministisk fantasy så är Liveship-böckerna helt överlägsna.

    Gilla

  2. jag hade rekomenderat Daughter of the Empire, Raymond Feist and Janny Wurts. du har säkert läst den serien men hennes kamp mot ingrodda maktstrukturer fick mig att fundera på ämnet som 17 åring ^^ (länge sen)

    annars kan jag rekomendera egalias döttrar, Gerd Brantenberg (ömvänd nutida värld) eller the cleft, doris lessing (annurlunda skapelse myt)

    Gilla

  3. Jag fattar egentligen inte riktigt varför du tycker att det är intressant att leta efter fantasy specifikt *i en annan värld* som handlar om vardagsnära sysslor och relationer. Och inte fattar jag varför det skulle vara särskilt fuskigt att förlägga berättelserna i vår värld, om det passar precis lika bra för det man vill berätta.

    Men för all del.

    Vill du leta efter feministisk fantasy kanske http://www.feministsf.org/ kan vara en början. Och http://www.aqueductpress.com/ (det verkar som om de använder ”science fiction” i den breda bemärkelsen, som innefattar fantasy).

    Gilla

  4. Jag tänker nog hålla med Johan A om att det ser lite snävt ut att definiera bort en stor det (kanske den mest intressanta delen) av genren, och Johan J:s poäng att det fantastiska måste spela någon roll, annars har det inte mycket i berättelsen att göra känns väldigt befogad. Däremot fascinerades jag av utmaningen i det ursprungliga blogginlägget, att hitta

    ”en fantasyroman som handlar om en flickas hårda uppväxt och där hon inte visar sig vara en prinsessa, inte upptäcker magiska krafter, inte upplever märkliga äventyr, inte blir inblandad i ett brott, inte är speciell på något ödesmättat sätt, inte gifter sig med en vacker prins. Visa mig fantasyboken där fantasyn verkligen bara är en bakgrund, en fond mot vilken handlingen utspelar sig.”

    Många av verken som tagits upp i debattens olika inlägg uppfyller inte så vitt jag kan se dessa önskemål (jag har säkert missat några — det har växt till en lång diskussion vid det här laget; ber om ursäkt för det): de Lint’s gör det sällan (i de flesta upplevs åtminstone märkliga äventyr) även om t ex ”The Wishing Well” inte handlar om något ”mer dramatiskt” än en ung kvinna som nästan dör av anorexia. Å andra sidan ligger den nära genrens gräns även med de mest generösa mått mätt. Och det är i det gränslandet som jag hittar de flesta exemplen (från t ex Ellen Klages och Jonathan Carroll), men en roman som definitivt är fantasy men som ändå verkar uppfylla de flesta kraven är väl Lisa Goldsteins The Red Magician. Förvisso upplever Kicsi det ”märkliga äventyr” som det innebär att överleva ett koncentrationsläger, och om att bli utsatt för folkmord innebär att bli ”inblandad i ett brott” så faller texten utanför ramen. Och det är inte en berättelse om diskbänkar utan om ett av vår historias mörkaste avsnitt, kanske minst lika värdefulla att läsa om och minnas som en enskild hjältinnas toasits.

    Helt bortsett från det, så har Magnus E dock en poäng; fantasy är i mångt och mycket inte konstruerat för att skildra det vardagsnära hela vägen genom en berättelse — framför allt inte en roman. Emedan den ”realistiska” (ett obehagligt ord, men inlägget börjar bli för långt; den striden kan tas en annan dag) berättelsen oftast är konstruerad för att föra läsaren närmare och närmare huvudpersonen, definiera honom/henne mer och mer och på så vis göra vederbörande mer ”verklig”, så är standardfantasyberättelsen snarare byggd tvärtom. Karaktärerna börjar som verkliga personer, men blir, allt eftersom berättelsen fortgår, allt mer mytiska. De går från personer till hjältar (Sagan om Ringen är ett utmärkt exempel), så att deras handlingar såsmåningom bestäms av deras roll, inte deras personlighet (för mer detaljerad diskussion, se Brian Attebery, Strategies of Fantasy, kap. 5). Vad Magnus egentligen verkar efterlysa är avsaknaden av denna förvandling — och vad många av oss försöker skrapa fram är exempel på där miljön är fantasy (vad detta nu betyder) men berättelsestrukturen inte är det.

    Gilla

  5. Har du läst Tehanu av Ursula Le Guin? Jag läser om den nu och slås av hur mycket sånt här det ändå är: disk, tvätt, korgflätning, matlagning, och så vidare. Är det kanske lite av det du efterlyser?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s