De 10 mest galna svenska rollspelsomslagen

nörd, rollspel

Rollspel är härliga. De kan föra dig till en annan värld där du får uppleva äventyr, romantik, intriger och mäktiga bataljer. När konstruktörerna designar sina rollspelsböcker formulerar de varje ord, och väljer varje bild, med målet att hjälpa dig att nå denna fantastiska plats.

Men ibland blir det bara fel. Här kommer den svenska rollspelshistoriens mest feltänkta och konstigaste omslag.  Tycker du jag har missat något? Hojta till i kommentarerna.

aegor 10. AEgoor – Träsket (Lancelot Games, 1989)
För att vara en produkt som talar om ”träsk” och ”mörka djungler” så är det väldigt lite av den varan på omslaget. Istället får den hugande rollspelsspekulanten en småväxt kille (?) med ovanligt stort huvud och någon sorts pudelrockarfrilla. En primitiv version av ”Kicken” i The Poodles, helt enkelt. Och som om inte vore nog hänger en ENORM apelsinskiva i himmelen. Jag är förvisso inte en expert på Khelataars kosmologi, men jag är ganska säker på att inga abnorma citrusfrukter förekom.

barbia9. Barbia – Siratsias vita formelbok (Äventyrsspel, 1989)
Du har en bok där huvudnumret är ett äventyr som heter ”Siratsias vita formelbok” och som handlar om en mäktig och listig kvinnlig magiker. Vad gör du då? Jo, du smäller upp en bild på en man som slåss, och gör boken rosa.

mutant1v18. Mutant (Äventyrsspel, 1984)
En kille i pyjamas, morgonrock och Kleerup-frisyr står lite osäkert och viftar med ett järnrör (?). Bakom honom jazzar blåmålade stenåldersmän, samtidigt som någon sorts new age-explosition äger rum i luften. Allt mot bakgrund av en djungel.

Exakt på vilket sätt säger detta omslag ”post-apokalyptisk Sverige”? Det här är omslaget på ett rollspel som handlar om folk som åker tillbaka i tiden på regnbågar och slåss mot tropiska skottar.

berlincity7. Berlin City 2092 (Äventyrsspel, 1991)
På ett sätt är det här omslaget riktigt vettigt, för vad associerade man mer med Berlin på 90-talet än skyskrapor, el och tjejer i kinky outfits? (Visserligen behöver inte detta vara en bild på en kvinna, det kan lika gärna vara någon sorts androgyn David Bowie-figur. Eller en alien.) Men på ett annat sätt så är omslaget helt snurrigt. Vad, och nu är jag uppriktigt nyfiken, är det för gul hatt personen har på sig? Och varför? Är det månne en byggarbetare? Hoppas på svar.

dimon6. Dimön (Äventyrsspel, 1984)
Ninjaskelett, flygande utropstecken, och … hus. Var ända in i Hälsingland är dimman? Och ön? Inte ens löftet om att ”en hel by med invånare medföljer” räddar den här produkten. Jag gissar att många köpare blev besvikna när de inte alls fick med en hel bybefolkning hem till pojkrummet, utan bara ett litet häfte med text. Pluspoäng för den vågade diagonala redigeringen, dock.

svot5. SVOT – Attack är enda försvar (1991)
SVOT står för ”Speciella vapen och tekniker”. Vapnet i fråga är någon form av kpist. Tekniken verkar vara ”springa”. Vad det ”speciella” i förkortningen skulle kunna vara är jag inte säker på. Möjligen att personen på bilden är Fabio.

hoglanderna4. Högländernas skräck (Äventyrsspel, 1986)
Nessie, I presume? Jag var aldrig ett stort fan av CHOCK och det här omslaget var nog orsaken. Monstret ser ut om en blandning av en sjuk penis och en säl. Det är ungefär lika skräckinjagande som ett besök i Oslo. Sen finns det något extremt ocoolt med moderna segelbåtar. Ni vet att det är sant. Det är därför det finns så ytterst få optimistjolle-baserade rollspel på marknaden.

brisbrygga3. Bris Brygga (Äventyrsspel, 1986)
Titta noga på denna bild. Ser ni vad det är som försiggår? En skadad och inkontinent person av obestämt kön har fallit ihop, ”doggy style”. Tror ni att den muterade räven (?) tänker hjälpa personen? Icke. Jag skulle gärna berätta vad han planerar att göra med den där ”pistolen”, men jag är en snäll pojke och tar inte sådana ord i min mun.

drakar2. Drakar (Äventyrsspel, 1992)
Här kommer ett tips från mig: När du vill ge ut en bok om drakar, försök att ha drakar i fokus på omslaget. Inte en fast, naken, väloljad mansrumpa.

alverichron1. Alver i Chronopia (Äventyrsspel, 1996)
Jag vet inte var jag ska börja. Strutsar? Alver klädda i rosa … och kråsskjortor. Strutsar? Bepansrade strutsar? Bepansarde strutsar med freakish långa ben? Vad fan är detta för något egentligen?  Och varför är marken konvex? Låg Chronopia på en så liten planet? Herregud, ju mer jag tittar på bilden desto värre blir den. Vad är det för liten schakrutig pajsare där till vänster, till exempel? Och jag tycker inte det är sportsligt av alverna att jaga obeväpnade minismå anorektiska goblinoider. Och … varför är himmelen är grön?

Gaaaaaaah!

Publicerat

32 reaktioner till “De 10 mest galna svenska rollspelsomslagen”

  4. Bra lista. Jag skulle vilja lägga till Brännpunkt Hindenburg. Är vi på ett gym? Stretchar lejonmannen efter träningen? Var har han köpt sina brallor? Toppat med den kitschiga ”Livsfarlig spänning”-fliken.

    Gilla

    Svara

    1. Haha! Brännpunkt var faktiskt en av kandidaterna till listan. Det var mycket nära att den kom in. Den stora frågan med det omslaget är om det faktiskt är en lejonman. Bröstmusklerna påminner väldigt mycket om bröst.

      För att inte tala om plastarmband! Okej, visst, det är 80-tal, men ändå … ska lejonet iväg på mellanstadiedisco?

      Gilla

      Svara
  5. Pingback: Piruett · Sinkadus-Måndag, del 3

  6. Kul som fasen MEN, måste försvara Brisbrygga lite, som jag tycker är ett bra omslag med zeppelinaren i bakgrunden och allt. vad det där gula är har jag också undrat men, alla blir ju inkontinenta när döden knackar på.

    Gilla

    Svara

  7. Alver i Chronopia! Hah! Jag övergav Drakar & Demoner 1991 när de högg oss i ryggen med en ny version! Sedan bar det tydligen ut för. Har spelat en omgång av Trudvang, som jag gillade.

    Gilla

    Svara

  9. ”Det är därför det finns så ytterst få optimistjolle-baserade rollspel på marknaden.”

    Haahahahahaha! *rolf* och allt det där…. ;D
    Fy fan vad roligt!

    Gilla

    Svara

  11. Hade missat den här listan! Lysande…

    Håller med några om att Bris Brygga inte är riktigt lika hemsk som de andra och till Dimöns försvar fick den ju ett nytt omslag vid nytrycket (och jag har för mig att Dimöns andra utgåva kändes ”häftig”)

    Gilla

    Svara

  13. Jag vill verkligen inte veta vem av mina före detta kollegor som drogade sig fram till alvboksomslaget! Jag förstår till fullo varför det här omslaget tog förstaplatsen! Faktum är att det här är första gången jag ser det – jag har uppenbarligen lyckats leva i lycklig ovisshet i hela tretton år!

    Gilla

    Svara

  14. Varför är marken konvex? Jo, illustrationen verkar vara framställd som om den vore ett fotografi taget med ett extremt vidvinkligt, icke raktecknande, objektiv på gränsen mellan ultravidvinkel och fisheye. Därför ser strutsarna ut att ha extremt långa ben och stora fötter (perspektivfel p.g.a. den korta brännvidden) och linjer som skulle ha varit raka blir svagt böjda. Ett vardagsexempel på ”fisheyeobjektiv” är för övrigt tittgluggen i lägenhetsdörren.

    En annan fundering som poppade upp precis är vad bokstäverna ”B-1” som står nere till höger på omslaget till Dimöns förstaupplaga står för. På omslaget till Spindelkonungens pyramids förstaupplaga står ”N-1”. (På Tvillingbergens omslag står också något, kanske ”ST1”, men det gavs inte ut av Äventyrsspel.) Jag kan inte komma på någon bra förklaring till vad ”klassificeringen” står för. Det var bara dessa två omslag som bar beteckningarna.

    Gilla

    Svara

    1. ST-1 står nog för Spelverksta’n Titan nr 1. Detta företag drevs i Göteborg av Mikael Börjesson och Kjell Regmer. De hade en butik och publicerade med tiden den svenska version av Dungeons & Dragons.

      Gilla

      Svara

      1. Låter logiskt. Alla gamla D&D-moduler hade ju bokstavsbeteckningar på 80-talet, eftersom de var så förbålt många. Man tyckte väl att ”det hörde till” även på svenska.

        Gilla

  15. Pingback: Populärast på piruett 2010
  17. Pingback: Året som gått på Piruett.se | Piruett

  20. Kändes som de på slutet försökte lite väl mycket efterapa neil gaiman. Fast på ngt slags technicolour-frenetiskt sätt, i ett desperat försök att vara modern?? För länge sedan omsprugna av White Wolf och sedemera Magic-kort och Warhammer…

    Gilla

    Svara

  21. hahaha Alver i Chronopia!
    Ja använder de omslaget än idag när ja o min polare tjaffsar om vilka som är coolast.
    Han har ju inget förstånd och tycker Alver medans jag är lite mer vettig och förstår att Dvärgar är fantasyvärldens mäktigaste ras!

    Ja tycker bilder fångar allt Alver handlar om, pajasar! 😉

    Gilla

    Svara
  22. Pingback: Värre omslag till ett rollspel får man leta efter | Piruett
  23. Pingback: Sinkadusmåndag, del 3 – Piruett

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s