Dead until dark vs True blood

12290Först såg jag tv-serien True blood, sedan läste jag förlagan Dead until dark, av Charlaine Harris. Dead until dark motsvarar ganska precis första säsongen av True blood. En del saker är annorlunda, fokus ligger ännu mer på Sookie (Sam och Jason får avsevärt mindre utrymme), relationerna mellan karaktärerna är lite annorlunda, och en del figurer finns helt enkelt inte (Tara, till exempel).

Det fina i kråksången är att boken skiljer sig tillräckligt mycket från tv-serien att göra den värd att läsa. Det är ingen stor litteratur vi snackar om här (men vem fan bryr sig om stor litteratur?) utan en välskriven och spännande vampyrdeckare med en massa sex i.

True blood är den bästa tv-serie jag sett i år (inte för att jag sett så många andra, men ändå). Om man nu på något krystat sätt ska jämföra braigheten mellan en tv-serie och en bok, så är tv-serien avsevärt mycket bättre än boken. Serien har ett visuellt språk som är helt fantastiskt, en atmossfär och ett soundtrack som är långt över par. Boken är ganska ordinär i sitt språk — gediget och nervigt men inte mer.

5 reaktioner till “Dead until dark vs True blood

  1. Det här är den enda serien av all vampyrromantik som jag alls känner någon lust att läsa. Känner mig dock lite stressad av tv-serien, vill helst läsa böckerna först.

    Gilla

  2. Det här är den enda serien av all vampyrromantik som jag alls känner någon lust att läsa. Känner mig dock lite stressad av tv-serien, vill helst läsa böckerna först.

    Gilla

  3. Det sköna är att romantiken, även om den är påtaglig, inte bli sådär löjlig och störande. Den finns där, och är viktig, men den är inte ivägen för deckarmysteriet eller andra delar av handlingen. Romantik i litteratur kan lätt bli något som tar över allt annat — i varje fall om författaren är av den mer sliskiga/klyschiga skolan.

    Jag kommer i alla fall garanterat läsa fler Sookie-böcker. Me like.

    Gilla

  4. Det sköna är att romantiken, även om den är påtaglig, inte bli sådär löjlig och störande. Den finns där, och är viktig, men den är inte ivägen för deckarmysteriet eller andra delar av handlingen. Romantik i litteratur kan lätt bli något som tar över allt annat — i varje fall om författaren är av den mer sliskiga/klyschiga skolan.

    Jag kommer i alla fall garanterat läsa fler Sookie-böcker. Me like.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s