Bokiga associationer

En gång när jag var sjuk, jag tror det var i högstadiet, så hade jag lånat hem en bok om egytisk mytologi som jag läste när jag inte var för febrig. Samtidigt hade mamma satt upp nya gardiner i mitt pojkrum. Dessa gardiner luktade väldigt mycket. Inte på ett obehagligt sätt, de var bara mycket närvarande i rummet. Än i dag förnimmer jag den där gardindoften när jag läser eller hör om Egypten — mytologin i synnerhet.

Atwoods Oryx & Crake tog jag med mig jag när jag besökte min flickvän nere i Spanien för några år sedan. Jag låg ofta utslängd på sängen i hennes lilla studentrum och läste medan hon var upptagen med att plugga. Sedan dess förknippar jag Spanien med postapokalypisk scifi. Och varje gång jag ser Atwood i en bokhylla, ser jag det där ljusa studentrummet framför mig.

Tors pocketutgåvor av Robert Jordans Wheel of Time-böcker luktade på ett speciellt sätt när jag läste dem på 90-talet. Pappret och limmet. Ibland stöter jag på andra böcker som luktar lika dant (ofta just från Tor), och då blir det väldigt splittrat att läsa den. Det känns liksom som om det borde vara en Jordan-bok, men så är den inte det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s