Piruett

Science fiction, fantasy och allmäna nörderier – sedan 2007

Top 10

Hittade ett par gamla recensioner som låg och skräpade. Kan ju lika gärna smälla upp dem här.

Alan Moore, Top 10 vol 1-2

Fantastiskt. Rakt igenom fantastiskt.

Top 10 utspelar sig i en stad, Neopolis, där alla, alla, alla har superkrafter. Korvgubben på hörnet grillar sin korvar med värmesyn. På den nivån, liksom. Handlingen cirkulerar kring stadens poliskår — en högst brokig skara individer — och deras dagliga arbete.

Hela serien är som en klassisk snut-tv-serie där flera olika, till synes orelaterade, fall visar sig hänga ihop. Blandat med saker som att … tja … en alkoholiserad godzilla i trasiga jeans kräks över hela stortorget. Och min favoritsubplot: När en av polisernas mamma upptäcker möss i sin lägenhet. Supermöss.

Många galna infall, och många många många referenser till andra serier. Det kryllar av dem! Men trots hela det galna upplägget är Top 10 en realistisk, jordnära serie. I den mening att handlingar får påtagliga konsekvenser, och att högst osuperhjälteaktiga ämnen som pedofili, rasism och prostitution spelar en central roll i handlingen.

Och jag ska inte ens börja tala om huvudpersonerna… för då kommer jag aldrig att sluta. Unika, djupa och engagerande hela bunten — trots att de all är mer eller mindreklyschiga superschabloner.

Det är känslor över hela spektrat, från bonnig slapstick och navelskådande referenshumor, till kärlek, mod, tragik, vänskap. You name it. I dessa två volymer ryms allt.

Alan Moore, Top 10: The Forty-Niners

”Prequel” till Top 10. Utspelar sig på 40-talet, strax efter andra världskriget, när Neopolis håller på att byggas av ex-nazistiska supervetenskapsmän. Vi får följa Jetlads, nyss hemkommen från kriget i Europa, första möte med staden (som då tycks vara bebodd av icke-superhjälte-serefigurer som The Yellow Kid, Karl-Alfred och Acke).

Givetvis är det många referenser framåt i tiden, vilket gör att man nästan måste ha läst Top 10 vol 1-2 innan man ger sig på The Forty-Niner. Men bara nästan. Detta album är storartad seriekonst i sin egen rätt, men en story fylld av allt man kan önska sig. Dock främst vampyrer. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *