Piruett

Science fiction, fantasy och allmäna nörderier – sedan 2007

Lovecraftiana

När jag jobbade på bibblan drev jag igenom ett förslag att vi skulle publicera korta författarporträtt på hemsidan … något de la av med i samma ögonblick jag slutade där. Jag mindes att jag skrev ett om Lovecraft, så jag letade fram det. Tack Wayback Machine!

Eftersom det inte finns ett spår av något av porträtten på bibblans hemsida, så antar jag att de inte bryr som om jag publicerar min lilla text här. Inte det bästa jag skrivit här i livet … men vaffan … har han varit död i 70 år så har han.

Howard Phillips Lovecraft föddes och växte upp i Providence, Rhode sland, USA under usla ekonomiska förhållanden. Fattigdom och acklande hälsa bidrog till att Howard aldrig slutförde någon formell utbildning – vilket förblev en källa till skam för honom livet ut. Detta till trots lyckades han skaffa ig en gedigen bildning på egen hand och kom att bli en av 1900-talets mest potenta amerikanska utodidaktiker.

Större delen av sitt liv försörjde sig Lovecraft som spökskrivare åt mer framstående personligheter till exempel Houdini) medan hans egna noveller och romaner inte kom att tryckas annat än i pulpmagasin som ”Weird Tales” och ”Amazing Stories”. Faktum är att ingenting från Lovecrafts penna publicerades i bokform förrän 1939, två år efter hans död.

H.P. Lovecrafts inte helt oansenliga produktion består till stor del av skräcklitteratur och det är en som han blivit känd för. Han förkastade den rådande skräcktraditionen med dess vampyrer och varulvar i förmån för något nytt. Temat i nästan all Lovecrafts litteratur är att vi, människorna, lever i en värld som är fientligt inställd till oss, en värld vars sanna natur vi inte har förmåga att föreställa oss ens i våra vildaste fantasier. Kunskap om tingens sanna natur leder oundvikligen till galenskap.

Det som kommit att bli Lovecrafts mest inflytelserika böcker och i vilka ovan nämnda tema är som tydligast, är hans Cthulhu-svit. I dessa romaner och noveller beskrivs människan som en insekt levandes på en ö av okunnighet i en ocean av mörker och onämnbara fasor. En märklig mytologi byggs upp där uråldriga gudar slumrar i havens djup och det under bergen finns ruiner av civilisationer så vidriga och ondskefulla att blotta tanken på dem driver folk vansinniga. Hos Lovecraft finns ingen ”gammal god tid”; det förflutna är en källa till skräck och fasa.

Så. Kommer inte ihåg vad jag hade för källor till allt detta. Men de finns förmodligen på Jakobsbergs bibliotek.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *